Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 28 juni 2025
Då nu en gång Eli, vilkens ögon hade begynt att bliva skumma, så att han icke kunde se, låg och sov på sin plats, innan ännu Guds lampa hade slocknat, och medan också Samuel låg och sov, då hände sig i HERRENS tempel, där Guds ark stod, att HERREN ropade på Samuel.
Har jag endast fullt upp med mat och dryck, tänkte han, så får jag nog dem som spela. Dessutom hade han i många år drömt om en dyrbar »Böhmflöjt». Får jag blott en rik hustru, så får jag nog en flöjt, och får jag en sådan flöjt, så skall ni, ta mig tusan, höra att Lampa har »am-bichy». Och gubben gick verkligen åstad att fria.
En stam skall jag giva åt hans son, så att min tjänare David alltid har en lampa inför mitt ansikte i Jerusalem, den stad som jag har utvalt åt mig, till att där fästa mitt namn. Dig vill jag alltså taga och vill låta dig regera över allt vad dig lyster; du skall bliva konung över Israel.
Louise kom med lampa och rock. Hon måste ställa sig på en stol för att kunna hjälpa morfar. Är jag fin nu då? Jo, Louise tyckte, att han var fin, fast rocken såg en smula urvuxen ut. På tillsägelse kysste hon morfars kind och lät lyfta sig ned från stolen. Tycker lilla Lova om morfar då? Ja. Är det sanning det? Ja, sade hon. Men han hörde på rösten, att hon narrades.
Dock ville HERREN icke fördärva Davids hus, för det förbunds skull som han hade slutit med David, och enligt sitt löfte, att han skulle låta honom och hans söner hava en lampa för alltid. I hans tid avföll Edom från Juda välde och satte en egen konung över sig. Då drog Joram dit med sina hövitsmän och med alla sina stridsvagnar.
Detta är min vilostad till evig tid; här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust. Dess förråd skall jag rikligen välsigna, åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest. Dess präster skall jag kläda i frälsning, och dess fromma skola jubla högt. Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David; där har jag rett till en lampa åt min smorde.
Här brinner en lampa, här brinner rökelse, fortfor samma röst, vars ägare vid sidan av en bland följeslagarne tog några steg framåt i salen, medan flera andra skockade sig vid dörren. Tillåt mig upplysa, svarade denne, att här ännu lär finnas en gammal präst. Det är förmodligen han, som med iakttagande av gamla vanor.... Nåväl. Tänd en fackla! Det är skumt i djävlanästet. Mer ljus!
Och dem skall jag giva till spillo, och skall göra dem till ett föremål för häpnad och begabberi, och låta deras land bliva ödemarker för evärdlig tid. Och jag skall i dem göra slut på fröjderop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud, på buller av kvarn och ljus från lampa.
TEKMESSA. Din stränghet lät mig icke tro, att du det såg. RHAISTES. Jag ser din ofärd, vet kanske dess orsak ock. TEKMESSA. Om du mig känner redan, hvarför frågar du? RHAISTES. För att till svaret lämpa mitt bemötande. TEKMESSA. Så gör det då, var mild mot den olyckliga! RHAISTES. Olyckan ensam aktar jag ej mildhet värd; Den måste äfven följas af sannfärdighet.
Bäst hon nu gick och tänkte på all denna herrlighet, som hon skulle bli herrskarinna öfver, såsom hon hoppades, så märkte hon ej att hennes florsgarnering fladdrade emot en lampa och började brinna, och inom ett ögonblick stod hon omgifven af eld på alla sidor, ty hela hennes granna drägt stod i låga och fladdrade för blåsten.
Dagens Ord
Andra Tittar