Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 28 juni 2025


Jag klagar ej, Att sinnlighetens lampa, att förnuftet Blott flämtande, med halfsläckt låga brinner Inom din hydda, rest af jordens stoft; Men att, hvarthelst dess matta stråle faller, En tår skall röjas och en jämmer skådas, Se där min plåga! Litet nog ändå Betalar själens gudaeld här nere De offer, som den kräfver af vår frid.

Det är sant, att de icke äro permanenta, utan komma och färdas af; men sällan förbigår någon dag, de invid allmänna vägen belägna gårdar ej haft besök af en eller flere sådana, att man väl kan lämpa detta förhållande Stagnelii bekanta ord: "Idén är evig, skuggorna försvinna." Tiggaren är ingenting mindre än föraktad och öfversedd.

Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna fall. Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar. Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.

Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända, det att HERREN ej se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom. Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga. Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut. Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.

Här är en ung man som fått se din lampa och nu vill han nödvändigt veta vilka som tröttna först, de löpande människorna eller den vilda Urhunden. Konstnären tror, att jag driver med honom, och säger han: Hälsa och säg att de tröttna aldrig. De komma att springa i evigheters evighet länge kopparn håller!

Han talade att han darrade i hela kroppen och grät som ett barn. Omsider lyckades L. en dag tag uti något passande för den stackars magistern. Man annonserade efter en person, kunnig i att måla likkistplåtar med vers . Men inte kan jag göra vers, invände Nyberg, som helst ville bliva kvitt arbetet. Men jag kan, jag, ser herrn, svarade Lampa.

Mycket är arv, men hälften är förvärv. Luften och människorna omkring oss, det tal som dagligdags surrar för våra öron, allt går in i oss och blir delar av oss. Giv mig en ung människa och låt mig vårda och sköta henne, och jag tilltror mig att ungefärligen kunna dana den bild, som jag själv bestämmer. En ung själ är en tom lampa.

»Nu blir jag arg», puttrade gumman, tog häftigt ut alltsammans, slog klabbarne den ena emot den andra och lät dem sedan ligga en stund golfvet för att lugna sig. Emellertid tände hon sin lampa och såg klockan. Redan sju, och madamen, som inte kom.

Jag har intet att blygas öfver, intet att förebrå honom. Jag skall alltid tacka honom för dessa sista solskensdagar. Jag skall vara glad öfver att tänka tillbaka dem. Det skall ligga ljus öfver minnet. Jag känner mig lycklig i kväll, som jag sitter här ensam vid min lampa. Jag vet, att mitt oförståndiga stora barn skall bort ifrån mig bara! Jag skall sjunka ned i mitt arbete.

Allenast för Davids skull lät HERREN, hans Gud, honom en lampa i Jerusalem, i det att han uppsatte hans son efter honom och lät Jerusalem hava bestånd detta därför att David gjorde vad rätt var i HERRENS ögon och icke vek ifrån något som han bjöd honom, länge han levde, utom i saken med hetiten Uria. Men Rehabeam och Jerobeam lågo i krig med varandra, länge den förre levde.

Dagens Ord

ofullkomligt

Andra Tittar