United States or Réunion ? Vote for the TOP Country of the Week !


Skall du anklaga någon, måste det vara din fader; han föraktade och försköt mig som en främling för hans folk. jag begärde din hand, tillbakavisade han mig skymfligt och upprörande sätt. Jag är svag nog att harmas ännu, när jag ihågkommer detta ögonblick. Han kunde i mindre hårda och hånande ordalag uttalat domen över vår kärlek.

Den skönaste dansarn Eller en ung löjtnant med sin glimmande krage, dessa Kunde en solskensblick hon kasta ibland, de kommo; Kom en annan, som ej, kantänka, behagade henne, Fick han ej tala ett ord, hur han än försökte sitt bästa, Innan den finaste skymt af en rynka han såg prinsessans Näsa och modfälld nödgades att harmas i tysthet.

Befall din väg åt HERREN och förtrösta honom; han skall göra det. Han skall låta din rättfärdighet fram såsom ljuset och din rätt såsom middagens sken. Var stilla för HERREN och förbida honom, harmas icke över den vilkens väg är lyckosam, över den man som umgås med ränker. Avhåll dig från vrede och låt förbittringen fara; harmas icke; därmed gör du blott illa.

Han träder fram därmed kommer han jorden att darra; en blick och han kommer folken att bäva. De uråldriga bergen splittras, de eviga höjderna sjunka ned. Han vandrar de vägar han fordom gick. Jag ser Kusans hyddor hemsökta av fördärv; tälten darra i Midjans land. Harmas HERREN strömmar?

Mig vill du inte kyssa, nej! Men fienden, den lede onde fienden kysser du för det han har sammetskjolar om benen sig. Åhoj! Det tunga, tunga hjertat mitt Som syndat Gud och djefvulen, Det harmas åt ett ansigt hvitt Som frestar Gud och djefvulen... , , , vänner alla, ovänner skulle jag eder kalla, Bagarevalsen skall ni aldrig förglömma.

Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända, det att HERREN ej se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom. Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga. Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut. Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.

För ont budskap fruktar han icke; hans hjärta är frimodigt, det förtröstar HERREN. Hans hjärta är fast, det fruktar icke, till dess han får se med lust sina ovänner. Han utströr, han giver åt de fattiga, hans rättfärdighet förbliver evinnerligen; hans horn skall varda upphöjt med ära. Den ogudaktige skall se det och harmas; han skall bita sina tänder samman och täras bort.

Mulen vandrar den åldriga frun, värdinnan i gården, Än från salen till köket och än från köket till salen, Harmas och ändrar och finner ej skick; men om stundom hon hvilar Sitter vid vaggan hon och hjälper sin dotter att gråta. är trefnaden borta i allt. Den gamle majoren Ledsnar vid kvinnotårar till slut och brummar i länstoln Dagen igenom och tål ej höra den eviga jämmern.

Ja, där ligga ogärningsmännen fallna; de äro nedstötta och kunna icke mer resa sig. Av David. Harmas icke över de onda, avundas icke dem som göra orätt. Ty såsom gräs varda de snart avhuggna, och såsom gröna örter vissna de. Förtrösta HERREN, och gör vad gott är, förbliv i landet och beflita dig om redbarhet, och hav din lust i HERREN: skall han giva dig vad ditt hjärta begär.