Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 september 2024
Församlingen eller bruden är då i Kristus, sitt hufvud och brudgum i fullaste bemärkelse, och hennes enda göromål är då att förhärliga Gud, icke såsom nu att förhärliga Gud och vinna syndare, ty det finnes då inga syndare att vinna. O, huru vi då skola ära honom!
Och jag såg den heliga staden, ett nytt Jerusalem, komma ned från himmelen, från Gud, färdigsmyckad såsom en brud som är prydd för sin brudgum. Och jag hörde en stark röst från tronen säga: »Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skola vara hans folk; ja, Gud själv skall vara hos dem och skall avtorka alla tårar från deras ögon.
Som en brudgum fram han träder, Ler och gläder, Tröttnar och till hvila går; Nästa dag han syns med samma Väg och flamma Som för tusen, tusen år. Vill du lifvets visdom finna, Vill du vinna För ditt hjärta frid och tröst, Lyft mot Herran i det höga Upp ditt öga, Se hans verk och hör hans röst!
Straffet skulle blifva, att de skulle få lida de plågor , som äro "skrifna i denna bok," och att de skulle blifva uteslutna från den himmelska staden, 22:18-20. Herren hjelpe allt sitt folk att undgå dessa straffdomar! Brudens inbjudning till sin brudgum.
Högt skall då klinga cittrors ljud, Och toners offer skönt till Gud Från harposträngar stiga, Och jag få till min frälserman, Min tröst, min fröjd, min brudgum sann, Mig hålla innerliga, Sjunga, sjunga, Jubilera, Triumfera, Honom prisa, Som mig vill allt godt bevisa.
Ett folk, ett land, en tro är Sverige nu, och innan han ödmjukat sig för oss, skall Sveriges rike sorgsen enka stå, som glömt den brudgum, henne ej var värdig, och i Guds helga ord den tröst uppsöka, som läker alla sår, hur djupt de blöda. Tro, Stålarm, icke att ditt trots förmår förändra det som himmelen beslutit: lägg därför ödmjukt ned ditt vapen nu, att Herrans hand ej tung på dig må falla.
Men det vissa är, att innan hösten Sågs den stolta grefven här som brudgum, Dröjde några dagar blott och reste, Ung och lycklig, till sitt landtgods åter Med sin unga lyckliga grefvinna, Med den sköna sömmerskan, med Jenny. Den bleka månen sken på mon, Af hunger tjöt i klyftan lon, Och hundens skall ljöd långt i byn; Men vandrarn gick vid skogens bryn, I ödemarken låg hans tjäll.
Och dem skall jag giva till spillo, och skall göra dem till ett föremål för häpnad och begabberi, och låta deras land bliva ödemarker för evärdlig tid. Och jag skall i dem göra slut på fröjderop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud, på buller av kvarn och ljus från lampa.
Ty såsom när en ung man bliver en jungrus äkta herre, så skola dina barn bliva dina äkta herrar, och såsom en brudgum fröjdar sig över sin brud, så skall din Gud fröjda sig över dig. På dina murar, Jerusalem, har jag ställt väktare; varken dag eller natt få de någonsin tystna. I som skolen ropa till HERREN, given eder ingen ro.
Ja, detta folks döda kroppar skola bliva mat åt himmelens fåglar och markens djur, och ingen skall skrämma bort dem. Och i Juda städer och på Jerusalems gator skall jag göra slut på fröjderop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud, ty landet skall bliva ödelagt.
Dagens Ord
Andra Tittar