Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 21 oktober 2025


Jag knäppte emellertid upp pälsen, för att vara beredd, upptog försiktigt min kniv och avskar oförmärkt snörena mina lappjäxor. Därpå stack jag den uppslagna kniven in i pälsärmen, fast besluten att kapa skotet vid förefallande behov. Ju längre vi kommo ut fjärden, dess större andrum fick vinden, och sjöarna blevo allt längre.

Jag bad henne därför stanna hos mig, till dess jag somnade. "Min kära flicka", sade hon, "jag skall lära dig bedja Herrens bön. När du kan den och beder den riktigt af hjärtat, skall du aldrig mera behöfva vara rädd, ty skall Gud vaka vid ditt läger och du kan sofva tryggt." Och gamla Anna knäppte sina händer och bad Fader vår med en innerlighet, som trängde rakt in i mitt hjärta.

Och jag knäppte mina händer mot stjärnorna öch snyftade: Detta är Du! Ziri En stund av dödstystnad följde denna berättelse. Fru Ziri hade böjt ned huvudet och såg nästan medvetslös ut. Ingen sade ett ord, stämningen hade övergått från andakt till förskräckelse. Det är visst mycket sent, sade hon slutligen behärskat, i det hon reste sig.

Nu ståtade han i allt detta; alltsammans var ännu väl bibehållet och snyggt, och när han kammade sitt krusiga skägg och knäppte de blanka knapparne öfver det breda bröstet, visste han, att han var vacker. Och när kvinnorna sågo efter honom, där han med frun eller fröken for fram hufvudstadens gator, log han...

Men när han ibland spelade fina saker och mor beledsagade dem med musik från pianot, kröp lillan upp i ett soffhörn, knäppte sina händer och lyssnade och drömde och tyckte att det var en hel skara sångare, som sjöng ur de båda instrumenten. Ja, nu var lillan "stor", stor att hon själf kunde föra fars stråke öfver strängarna och låta dem sjunga för sig långa, mjuka toner.

Finns det något mungott i huset, trälar? Vad är det ni säga? Påstå ni, att det inte här har funnits något mungott att dricka tio år? måste det väl vara . Sätt åtminstone fram mjölk och bröd och det, som finns. Jarlen tog nyckeln och gick bort och öppnade kistan. Det knäppte och gnisslade i låsen, och det dundrade när järnbommarna föllo i marken.

Herre Gud, att det är min Nadja, som talar ... Kajsa suckade och knäppte fromt sina i stora svarta bomullsvantar inslutna händer i hop öfver magen. Herre Gud! Himla dig inte, mor, det är bra som det kan; du skulle ha tackat Gud, om du haft hälften godt.

Faster Mimmi knäppte sina händer och prisade Gud: Jag tackar dig, Herre, att du varit nådig från början till slut. Jag tackar dig, att du låter solen skina min käre brors begravningsdag. Jag tackar dig, att han fick ett kristligt slut och en värdig begängelse När faster Mimmi fem veckor senare följde sin bror, var det rusk och dusk och alls ingen ståtlig eller vacker begravning.

Jag har gråtandes hälsning från Stava. Mor i Sutre knäppte ihop händerna, såg ned i knät. Träsken sneglade henne från sidan, han rensade gommen med tungan, spottade friskt och sade: Vad tror I det gäller? Det kan en inte veta, svarade moran kort och lågmält, öppnade munnen nytt men smällde igen läpparna för frågan. Träsken sade: Nej, och I kan inte gissa heller.

Dagens Ord

syftat

Andra Tittar