United States or Zimbabwe ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han tänkte kanske presentera sig, sin blå överrock, sin svarta hatt och sin gröna kappsäck! Bäst att avstyra det med detsamma. Det finns ingenting avkylande som en kall stirrning och dödstystnad. där, räckte det? Nej, det tycktes inte . Mannen med den blå överrocken lyfte sin svarta hatt med ett soligt leende: Ni kommer från Hamburg? Vad fan angick det honom?

En afton vid kvällsvarden börjar hon plötsligt stortjuta, och pekande med fingret någon osynlig bakom min stol, ropar hon: Sotarn står där! Min mor, som tror klärvoyans hos barn och djur, bleknade, och själv blev jag rädd, i synnerhet jag såg min mor göra korstecknet över barnets huvud. En dödstystnad följde denna händelse, som gjorde mitt hjärta beklämt.

Sista skålen, men den främsta av alla! ropade Annæus Domitius, i det han fattade den väldiga, mitt bordet stående bålen. I botten, tömmen den i botten för världens herre, Roms kejsare, Julianus Augustus! En dödstystnad uppstod. Karmides fattade Annæus Domitius i armen och viskade: Vet du, vad du säger? Eller vad har hänt? Tyst, tyst! Han är rusig. Han talar huvudet av oss! Förbannelse!

Den afvaktade stunden var inne; några hastigt gifna och hastigt verkställda kommandoord fixerade kursen. En dödstystnad rådde bland besättningen ombord. Man drog knappt andan, man röjde lif blott genom de blickar, fulla af orolig väntan, dem man mellan segel, tåg och mast, hvarhelst en öppning fanns, sände efter den flyende jakten. Nu kunde skottet icke fela. Löjtnanten höjde luntan.

Han kysste henne alltid efter måltiden och tackade henne för mat. Derigenom vandes barnen orättvist att betrakta henne som alla goda gåfvors gifvare och fadern såsom allt ondts. Man fruktade fadern. När ropet: pappa kommer! hördes, sprungo alla barnen och gömde sig, eller ut i barnkammaren för att kamma och tvätta sig. Vid bordet rådde dödstystnad, och fadern talade endast föga.

Och jag knäppte mina händer mot stjärnorna öch snyftade: Detta är Du! Ziri En stund av dödstystnad följde denna berättelse. Fru Ziri hade böjt ned huvudet och såg nästan medvetslös ut. Ingen sade ett ord, stämningen hade övergått från andakt till förskräckelse. Det är visst mycket sent, sade hon slutligen behärskat, i det hon reste sig.

Följande morgon kl. 8 med kvart var man platserna till ett antal av fyra hundra man, sedan middag först blivit beställd till kl. 1. Dekanus infann sig, sorlet lade sig och nu upplästes under dödstystnad de ämnen över vilka man skulle författa. Därpå uppträdde kursor och höll ett gammalt välkänt tal, innehållande ordningsreglerna, alltför detaljerade att här kunna återges.

Att våga kröka ett hår hans hufvud är det största brott i verlden » Det herskade samma dödstystnad i rummet för hvarje gång hon samlade sin röst till ett nytt utbrott.