Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 september 2025
Nadja satte sig ned, han lade sig på golfvet framför henne, med hufvudet i hennes famn. Jaså, du vill höra om Adolf! Nå, han gjorde bekantskap hos en generalsfamilj. Dottern var ung, enka efter en kapten. Naturligtvis vacker. Vackra äro de vanligtvis, ryskorna! Åh ja, jag kan det der utantill, alltsamman! Vacker och vacker!
Emmi såg på mattan, på golfvet och väntade att från taket någonting skulle falla ned på hennes hufvud för att krossa henne med ett enda slag, eller slunga henne djupt under jorden. Ty säkert fans ej i hela världen någon så brottslig varelse som hon.
Modern kände sig utomordentligt smickrad; men så tillade han efter en kort tystnad: »Jag skulle hellre vilja se henne sopa golfvet med en kvast.» Det skadar icke alls nykomlingen att, om så behöfs, sopa affärslokalen. Jag har själf varit en sådan sopare och hvilka tror ni voro mina kamrater?
Hon såg på honom. Hennes blick strök som en elektrisk gnista in i hans och drabbade honom med hela styrkan af det obändiga hat, hon i denna stund kände. Och hon tänkte klart och distinkt: Jag vill, att du dör. I samma stund föll han till golfvet, träffad af slag. Han lefde öfver natten, men vänstra sidan var förlamad, och han kunde icke tala. Endast ögonen talade.
Antti gick ett par gånger fram och tillbaka öfver golfvet utan att säga någonting. Men Agnes skakade öfvermodigt på hufvudet, hennes drag utvisade tydligt huru säker hon var på sin makt. Antti stannade, lutade sig mot stolkarmen och såg Agnes rakt i ögonen. Med nyfikenhet väntade jag på hans svar. Ni misstar er. Jag skulle inte förändra mig. Och likväl vågar ni inte hålla vad.
För all del, tag plats på golfvet, om stolarne äro för mjuka, sade Hanna. Som du ser, föredrager jag att sitta på ett ostoppadt bord. Men säg, vore det ej ett himlalif, om man vore rik? utbrast Bertha i extas. Tänk, att få sofva på ejderdun, inte behöfva gå i en tråkig skola, äta godt och läsa roliga böcker! Håhå, jaja! Hur skulle det då gå med mixturerna och provisorsexamen? sporde Hanna.
Så snart gubben, budejan och gutten lemnat deras bäddar samt stugan, ansåg jag mig ej längre ha någon moralisk skyldighet att hålla mig fast på sängens träkant, utan förflyttade jag mig ned på golfvet, lyckligtvis med fötterna före, så att sängkamraterna ej gåfvo annat tecken till att de märkte sveket, än en djup suck af lättnad och välbehag, samt trillade så ett halft hvarf omkring på höets »kompakte majoritet» och kastade mig rakt i sömnens armar.
Jag var bortrest en tid och fann vid min återkomst en sorglig förändring. "Stig in till min stackars Clara", bad fru Lingdahl, "så gick det med min flinka hjelperska!" Jag gick in till Clara. Hon satt på golfvet med en hop sönderklipta lappar framför sig och spritade och spritade med samma ifver, hvarmed jag förr sett henne arbeta. Hon helsade mig vänligt och uttalade sitt nöje af att se mig.
Holpainen började kasta kläderna undan och då funno de henne der allra underst, hopkrupen på golfvet. Hon darrade och stirrade på dem. Ni få inte komma, bort, bort, ni få inte komma, ni få inte komma ... klagade hon med jemrande röst. Var inte rädd, inte göra vi illa åt dig, sade Holpainen, i det han försökte få henne fram. Bort, bort, bort... Mari kommer litet ut och går med oss, sade Heiskanen.
Dagens Ord
Andra Tittar