United States or Guatemala ? Vote for the TOP Country of the Week !
Af detta slag äro alla troll- och bröllopssångerna samt de lyriska partierna. En betydligt större möda beredde honom de egentliga episka sångerna. Sålunda uppstodo de delar af det stora epos, hvilka vi benämna episoder, eller de små epopéer, i hvilka antingen en enda händelse eller en ende hjelte utgör den episka sångens föremål.
Vilket intryck dessa upprepade hyllningar gjorde på Lundstedt den äldre, skulle varit svårt för en övad betraktare att avgöra, ty den gamle syntes sluten inom sig, och nickade endast till sångens takt med sitt gråa huvud, och några yttringar av djupare förståelse, sympati eller tacksamhet kunde icke spåras.
Ellen satt åter vid hans sida, och hennes blickar vilade i hans. Om du tycker om mig, så säg det tre gånger, bad hon skygg, förlägen, ännu med en tår i ögonfransarna. Tomas sade det tre gånger. Men han hade svårt att se henne i ögonen. Hans blickar gledo omkring från de brokiga strimmorna i trasmattan under hans fötter till möblernas blommiga tyg och sängens vita, hemstickade täcke.
Då tillbad Israel, böjd mot sängens huvudgärd. En tid härefter blev det sagt till Josef: »Din fader är nu sjuk.» Då tog han med sig sina båda söner, Manasse och Efraim. Och man berättade för Jakob och sade: »Din son Josef har nu kommit till dig.» Då tog Israel styrka till sig och satte sig upp i sängen.
När Louis hade fått veta allt det Valentine visste, sade han i sträv, bjudande ton, där han satt vid sängens huvudgärd: Låt kalla Förste Konsuln. Men var stilla, gör ej buller i huset! Ännu får ingen veta det, och ingen får lov att komma hit. Säg sedan, att min kusin i sömnen gått ut ur huset och av våda fallit i dammen.
De mindre klättrade upp öfverallt längs sängens sidobräden och fotända, hoppade och dansade på täcket och brusto ut i ett skallande hånskratt. Hon lät dem skratta och slöt ögonen... "Nu torde hon ändtligen få sömn", hviskade Maja Lisa till den främmande sköterskan. Men Alma öppnade ännu litet på ögonen, då en lång rad af bjellror och klockor hördes klinga utanför på gatan.
Blek och stel som en bildstod satt den stolta Hildred, Corallins maka, endast de nattsvarta ögonen lågade. Men höfdingen sjelf satte sig åter ned, fattade en silfverpokal bräddad med vin och tömde den häftigt i ett drag, fyllde den åter och räckte den åt sångarn sägande: "Drick, Clenmor, drick, låt vinet elda sångens eld; göm bägarn, låt dess silfver trösta strängens silfver".
Men ingen kunde höra eller förstå sångens ord, och därför gjorde det ingenting, att han sjöng. Andra glaset tog han vid disken på Tre Remmare. Det gjorde honom till en ganska stor och förnäm man, dock icke förnämare än att han kunde erbjuda Gula Rosen lysning och kyrkbröllop. Och ungarna hennes tar jag med, allihop! För visst fan har hon ungar, vackra fruntimmer!
"Trolösa haf, Owaihées moder, Owaihées dotter söker dig. Kuhinanui var min moders embete, men främlingen trängde henne undan, hennes dotter skall aldrig blifva Kuhinanui, och dock egde hon arfvets rätt dertill. Och hon kan icke skydda sin moder för främlingens boja". "Trolösa haf, Owaihées moder, blif min graf". Sångens sista ord ljödo mellan korallrefvets bränningar. Det var slut. Puppan.
Ett jubel Ljöd bland luftens dimmor, ljöd bland träden Kring den gamle, och han själf, af sångens Glädje gripen, glömde nöd och sorger Och föll in med ord. Den sköna psalmen, Sommarns psalm, "Den blomstertid nu kommer", Ljöd i stilla darrning från hans läppar. Och den blomstertid var kommen. Sommarn, Som han sjöng om, var af inga murar Utom honom stängd.
Dagens Ord
Andra Tittar