Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 10 juli 2025
Gott, jag tror er och lovar att tiga. Tack. Nu måste jag bort. Säg, kan ni möta mig i morgon förlåt, men när det gäller ens liv och jag ser i er ett halmstrå ni förstår kan ni? Vill ni? Flickan såg på honom. Det låg så mycken verklig ångest i hans blick, att hon resolut svarade: Ja, jag vill möta er i morgon middag klockan ett vid Brandenburger Thor. Tack.
Jag undrar, i vilket förhållande hon står till gubben Levison? Niece kanske. I alla fall icke dotter. Så började han undersöka sina känslor för den unga flickan. Kärlek? Nej. Hon var söt, tilldragande, helt från de täcka ansiktsdragen till den lilla, pikanta foten det var allt. Åter stod den falske vännen för honom nej, ut i staden, för allt i världen ville han inte just nu träffa Cramer.
Men säg mig en sak till: Är hon vacker, flickan? Ja-aa Vad heter hon? Rose. Farligt namn. Man sticker sig på törnena. Tycker du mycke om henne? Nä inte nu längre. Unge vän! Torka dina tårar! Du kan räddas Du har ännu inte tömt sorgens bittraste kalk. Den verkliga janitscharmusiken börjar först, när man tycker mera om flickan, ju mer man kommer i klistret för henne. Ja. Det förstår du redan? Ja-aa
Flickan var snäll, vänlig, och hade naturlig smak, så att hon snart passade sitt uppförande efter vännens; hörde på honom, förstod kanske icke så mycket, men lade bort fruktan för klassfienden.
I början vägrade den unga flickan med stora, förvånade ögon att alls taga någon befattning med hans päron, men efter en liten stund hade hon ätit upp två stycken. Tomas räckte henne vördnadsfullt sitt visitkort; det stod "Med. fil. kand." under namnet. Hon anförtrodde honom att hon hade ett ärende i en villa på Djurgården.
Men när mäklaren till sist föreslog rabbi Schamils dotter, svarade hon alldeles som han själv hade svarat: Vem är jag och vem är min son? Det vore en skymf mot rabbi Schamil! Låt det bli min sak, sa mäklaren. Min mor satt länge i sina funderingar; slutligen sa hon: Eller skulle det vara något fel med flickan? Kanske att den gamle snåljåpen inte tänker ge henne någon hemgift?
Flickan satt vid bäckens strand, Tvådde sina fötter där; Sjöng en fågel ofvanför: "Flicka, grumla bäcken ej, Himlen syns ej mer i den!" Flickan slog sitt öga opp, Talade med tårad blick: "Sörj ej öfver bäcken, du, Bäcken klarnar snart igen.
Detta var en oväntad upplysning för herr Axel, och liksom efter en fara han kommit undan drog han sina andetag. Flickan hade sålunda helt kallt lagt snaran för honom, och otroligt är ej att om hon, som icke visade något tecken till ömhet eller eld, hade bundit honom vid sitt kött, så skulle han ha stannat, därför att han icke kunde annat och därför att hans låga var besvarad.
Visste jag dock, ljusa anlet, Att åt unga makens kyssar Dig ett härligt öde ärnat, Ville jag i gröna gårdar Alla röda rosor plocka Och i deras ljufva vatten Dig, du ljusa anlet, bada, Att du ljufligt skulle mot den Unga makens kyssar dofta." Flickan hon satt på hafvets strand, Talade i sitt sinne så: "O, du min gode Gud, ändå! Finns väl, hvad bredare är än haf? Eller hvad vidare är än fält?
Men i sitt eget hem på det stolta Hamila låg den bleke ynglingen på en bädd. Vid hans sida satt hans moder och beströk sakta den sårade med undergörande salfva, och band deröfver fina bindlar. På afstånd stod den rika flickan, hon som lofvat blifva den sårades brud; men hon talade intet, utan stod blott i dörren och blickade inåt rummet.
Dagens Ord
Andra Tittar