United States or Honduras ? Vote for the TOP Country of the Week !
Kolran? upprepade Träsken. De säger så, sade Raggen. Och den trumpna bifallsnicken gick åter laget runt. Träsken knäppte långrocken från hakan ned till knäna, lade händerna med fiol och stråke på ryggen. Han hade fått kolraskräcken anno 49, då han for med en finnskuta till Gävle, kolran ombord. Det är lögn, sade han. Kolran? Inte! Hon finns inte i landet. Det har I fått om bakfoten.
Ett skimmer for öfver hela hans ansigte. En rigtig fiol, mor! Får jag se den, bara en enda liten gång? bad han. Dumma pojke! Och du tror, att jag skulle så länge ha hållit den gömd bara för att du nu skulle få den? Åhnej, min gris, det slipper du. Jag tog den från far för att få honom till menniska, men det blef han inte ändå.
Emellertid kommer jag upp att besöka dig, det kan vara idylliskt med en sån där koja mitt i ensamheten, jag ber att få bo hos dig några dagar och vila mig från allt detta bråket. Jag skall ta mat med åt oss bägge, och vi kan slå upp språklådan i ensamheten. Även om jag kan skaffa en liter brännvin, och det tror jag. Så spelar du på fiol. En sak: har du några trevliga böcker däroppe.
När vi dertill besinna att hans poesi understöddes af röstresurser han brukade sjelf sjunga sina visor, och flera af dem äro så sångbara, att de ej kunna fullt uppskattas utan ackompanjemang och att han förstod att skapa egna melodier, kanske äfven föredraga dem på fiol eller annat instrument, kunna vi ej tvifla på, att han varit angenäm för fruntimmerna, äfven om den romantiska historien om Magdalena måste öfvergifvas.
Men efter en stund reste han sig försiktigt, strök sig över benen, tog några steg. Nej, han var inte lam. Han smålog vid tanken på mormors förundran. Så upptäckte han Träsken. Han satt på bordet som en skräddare, men djupt framåtböjd, omfamnande sina knän och sin fiol. Det stripiga, svarta håret hängde ned över pannan. Basilius smög sig fram, ryckte försiktigt i håret.
Han var lik den där unga damen, som på frågan om hon kunde spela fiol svarade: »Jag vet inte; jag har aldrig försökt.» Den andre, som hoppade öfver strömmen, hade flitigt tränat sig; han visste ungefär hur pass långt han kunde hoppa. Och han visste fullkomligt säkert, att han kunde hoppa långt nog för att nå en punkt, hvarifrån han kunde vada till stranden eller taga ett nytt hopp.
Det stod en gammal fiol i ett hörn, han hade brukat spela på den som pojke och han hade även fått litet undervisning. Jo, han skulle ta fiolen och böckerna och hyra den där stugan en mil bort uppe mot Asanders ås, där skulle han skriva en bok om sitt eget liv. Han hade länge haft denna idé, och han kunde ej bli den kvitt.
Detta gav intet bröd, och snart måste Nyberg för första gången i sitt liv gå ifrån sin fiol, för att betäcka en del av hyran. Förut hade han alltid haft sin tillflykt hos L., hos vilken han fick gömma sin skatt. Nu var det slut med glädjen för den stackars magistern. Vad skulle han numera leva för? Ingenting, naturligtvis, och då tyckte magistern det vore bättre om hans tillvaro upphörde.
Kaptenen uppförde ett fähus för sina kor, ett stall för sina hästar och får, och ett boningshus på sexton rum för sin familj och sitt folk. Här inne höll man både gudstjänst och supgillen, allt som det föll sig... När skutorna kommo hem från främmande land, spelade kapten själf upp till dans på sin fiol, och så dracks det och sjöngs och festades dagen om och natten och dagen därpå med.
Hon skrek till så att det ekade mellan gårdslängorna. Träskens fiol tystnade. Hon kände något strävt mot kinden. Tssyss, din tossa, hörde hon. Ska du kanske väcka gubben i köket? Jag vill bara veta, vem I har i storstugan. Är det Frönsagreven? Hon snodde och vred sig för att komma loss. Angår det dig, stryker? fräste hon. Han svarade lugnt: Det angår mig. Är det Frönsagreven?