Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 28 oktober 2025
Så stark Edmée än var, hade hon dock icke kunnat tåla att tillbringa så gott som en hel natt barfota eller med genomvåta skor utan att ådraga sig en duktig förkylning, som i förening med sinnesrörelserna och strapatserna dagen därpå slutade med att göra henne allvarligt sjuk.
Han lefde ensam i sitt rum i stora byggningen under hvalfvet, fick ungkarlsvanor, ungkarlsmanér, luktade värre tobak än någonsin förr, hade mindre väl borstade rockar och mindre kammadt hår, men var eljes en duktig karl, stark som en björn och arbetsam mer än någon af de andra. Nadja hade lärt sig en god del svenska och ryska på resorna mellan Stockholm och St. Petersburg.
Hon var en duktig och matkunnig kvinna, men karlarna voro i alla fall inte nöjda med kosten. De tjurade och surade, voro ovilliga i arbetet, och det hela gick trögt. Slutligen ledsnade den goda gumman på deras klander och lämnade dem i sticket. Att finna en ersättning var inte lätt, och jägmästaren hade stora bekymmer, som han händelsevis råkade anförtro åt en ung kvinnlig släkting.
"Och nu", fortfor han och rätade opp sig som om han vetat lyfta en duktig börda, "nu känner jag mig just mäktig att ta den här lill'karlen för arf och ägo, för jag lider inte att tänka de han skall komma in i storfingårdarna med trålj om nosen." Jag har gått i samma tankar." Kristina slog armen om halsen på mannen och gaf honom en hjärtevarm kyss.
Men efter en stund slog han upp ögonen och sade: Ja visst är det en duktig karl. Marie hade rätt. Och huvudsaken är i alla fall, att vi hålla oss borta. Han sa så, den där vad är det han heter Enok. Enok Ebenezar som Rothens gamla hund. Jo, han var här i går. Han sa att så länge det är en Broms med i spelet, så länge är det bara fråga om skoj och utpressning. Sa' han, ja
Det känns liksom behändigare för mej te gå", försäkrade Månke i det samma han rände iväg snedt med ena foten och satte en duktig rofva på isen. Sint vardt han, ty det var väl elfte rofvan han satt se'n han kom ut på isen, och rädd vardt han.
Så här få dom hålla på nu, och gå från dörr till dörr antingen folk tar emot dom eller kör ut dom." "Jag lid' inte att höra på de en gång. Värst har de väl varit för den där lillkläppen. Så'na små ben som han har att stega fram på. Men duktig är han att ta upp ogräs, så nog syns de bli karl af honom ändå med tiden."
»Ni är god och ni är duktig och ni är vacker» och »jag tycker om er». Nu vill jag vandra bort med talismanen gömd under min gråa pilgrimskåpa. I själfva verket var detta vårt afsked. Och det är den aftonen jag skall minnas längst. Hur enkelt och naturligt att vi två skulle hålla af hvarandra! Och så detta sista farväl.
Det räcker nog till, fortfor han. Jag svarade ej, utan skar några trästickor, och snart hade vi en duktig brasa. Öppna nu chiffonjéklaffen tredje lådan till vänster uppifrån tag hit den! Och nu gick han igenom en bunt papper och brev, som jag anmodades att kasta på elden. Sist återstod blott ett konvolut. Han stirrade på det och lade det under huvudgärden.
Nå, men vem sköter gården då? Kära hjärtanes, det gör ju hennes nåd. Vart eviga grand ska hon ställa med. Men det är ju klart, att det är fasligt svårt för en dam. Vi hade en inspektor här, strax som Gustav blitt sjuk. Men han var supig. Och så hade vi en annan på försök i förrfjol. Det var nog en duktig karl och vacker också för den del. Men han hade rakt inte något sätt
Dagens Ord
Andra Tittar