United States or Norfolk Island ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och slutligen Enok Ebenezar Ohlsson! Det var nästan det värsta, ty det var rena, rama slöddret. Sörmans stallbroder, en grovarbetare utan fast anställning, rabulist, socialdemokrat utan att tillhöra någon förening, frireligiös utan att tillhöra någon församling. Döpt till Enok Ebenezar, sannolikt uppkallad efter Jublets foxterrier som omkommit i Blekängsbäcken.
Och mor min fick dansa på gatan, tills hon blev med barn och hamna' på inrättningen Det är inte Broms nu, sade Abraham fogligt. Det förstås. Men Bromsens arvingar Säg, finns det fler än Ohlsson, som misstror oss? Det vet jag inte. Jag talar för mig själv. Fast det kan ju hända att det finns. Sörman? Enok Ebenezar Ohlsson spottade över axeln. Den!
Det var icke roligt där heller. Elsa var tyst och blek. Linne och bomullsvaror lågo hoppackade i ett hörn av rummet, och Elsa satt med händerna i kors. Vad är det med dig? Ingenting. Fru Sörman tassade ikring i salen och småskrattade i alla hörn. Nu skulle det äntligen bli resa av På Blekängsbron stod Enok Ebenezar Ohlsson samtalande med kommissarien Lönrot.
Ingenjören gruvade för hösten, då växlarna åter skulle omsättas. Men det bleve väl alltid någon råd. Om icke annat finge han väl taga nya inteckningar i Blekängen. Larsson tycktes ju välvilligt stämd. Från Elsa hörde Abraham icke ett ord. Han skrev till henne ibland men rev alltid sönder breven. Han kunde ju icke komma med Enok Ebenezars skvaller. Och något annat hade han knappast att komma med.
Han såg hastigt från den ene till den andre, och blicken dröjde vid Enok Ebenezar, som tittade under lugg och grinade. Well, återtog han med ett urskuldande leende. Det var bara en formalitet. Jag vet ju, att jag har med gentlemän att göra. Nu går jag före och visar vägen. De stego uppför trappan och in i en stor kal sal. I mitten ett bord med tolv smärre stolar och en större.
Ja, skål, herr Sörman. Vi dricker ett glas. För forna tider eller kommande, hur ni behagar. Er, Ohlsson, bjuder jag icke. Ni blir oregerlig. Och det! Det är synd. Enok spottade. Fy fan, Gusten, att du dricker med den. Sörman smålog förläget. Pengar och whisky får man av den lede Men Hagelin satte sig bredvid Abraham och betraktade honom vänligt uppmärksamt. Ni sitter bra där, herr Krok?
På några stegs avstånd från trappan stannade han åter och lyfte på hatten. God afton. Herr Krok? Herr Sörman? Och ? Och jag, ifyllde Enok Ebenezar. Javisst. Herr Ohlsson. Er har jag sett förut i kväll. Och många andra kvällar förresten. Behagade herrarna ge plats, så att jag kan öppna dörren. Vi vill vara med, sade Enok och trängde sig in på honom. Naturligtvis.
Elis Eberhard Roth. Eller blinkade med röda svidande ögonlock mot mörkret. De yngre jagade fienden på gator och torg. Och nu skulle han inringas. Enok Ebenezars fyrkantiga gestalt kastade skugga över krogtrappan och försvann. Han dök upp bredvid Abraham. Nu kommer han. Han gick in bakvägen till Gula Rosen, men nu kommer han.
Men luta inte huvudet mot stolsryggen. Det är min brors stol och han lider av en hårsjukdom, ett arv efter vår saliga mor. Skallig måste hon inträda i de saligas boningar. Hårt för en kvinna, men säkerligen rättvist. Nu är det inte tid att prata skit, sade Enok. Och Gusten drack och sade: Vi ha helt enkelt kommit för att lämna vårt ultimatum. Herr Hagelin har behagat anfalla oss.
Genom tron togs Enok bort, för att han icke skulle se döden; och »man såg honom icke mer, ty Gud tog honom bort». Förrän han togs bort, fick han nämligen det vittnesbördet att han hade täckts Gud; men utan tro är det omöjligt att täckas Gud. Ty den som vill komma till Gud måste tro att han är till, och att han lönar dem som söka honom.