Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 oktober 2025
Äfven var hon rädd för den der knuten, der modren hade skrikit så förfärligt. I skymningen satt hon alltid med gossarne vid spisen, och då vågade hon inte vända hufvudet ditåt och inte heller mot vaggan, i hvilken lilla Anni hade dött. Hon talade saktare än förut; det föreföll svårt att få fram ett ljud, och om hon också fick det, ljöd det så främmande, att hon inte ville känna igen sin egen röst.
"Se icke ditåt", sade denna med sorglig och bedjande ton, "se genom den andra luckan, ditåt jag ser, se mot hafvet!" "Hvarför icke", fortfor herr Flygerman lika segersäll, "haf blott tålamod, kusin lilla, så skall hon straxt få höra, hvad ditåt syns för blotta ögat.
Men man måste kunna läsa honom, se hos honom äfven litet annat, än det, som du nyss framhöll." "Du ämnar väl inte, i Herrans namn, göra honom till en sedlighetens apostel?" "Ditåt lutar det litet." "Kors och bevars! Är nu inte ens Zola fridlyst? Jag råkar rakt i förtviflan. Fru Karell, låt oss gå och kasta volang!" "Just detsamma tänkte jag föreslå. Herr Lagander!" "Jag är färdig!" "Och John?"
Ingen visste, vad fältspat var, och ingen hade nånsin tänkt på den skatten, utom Carlsson, som nog hade haft sina tankar ditåt, men saknat kapital, drog han till med. Direktören omtalade då, att fältspat var en röd stensort, som nyttjades på porslinsfabriker.
Kikarena riktades mot henne, men hon bibehöll sin ställning och vågade icke altför mycket vända blicken ditåt; den borde ju svärmiskt sväfva ut öfver vattnet i det vida. Hon viste dock alltid mycket väl hvad där voro för människor ombord på båten, och herrarna hade hon isynnerhet noga reda på.
Och Helmi gjorde helt allvarsam med rynkad panna sina första läraktighetsprof: "Mamm, mamm, mamm..." Kraftiga steg hördes från det angränsande rummet. Alma vände sitt af glädje strålande ansigte ditåt. "John, John, kom och hör! Helmi kan redan säga mamma!" John lade sin arm kring Almas hals och böjde sig ned öfver dem.
Just som platsen närmare skulle angivas och Wolfgang skärpte sina öron till det yttersta, öppnades dörren till ett tredje rum. Wolfgang såg ditåt. På tröskeln stod flickan från automobilen, förvånad att finna en besökande i salongen och måhända ännu mera häpen, då hon i honom igenkände den man, vars ögon hon mött en gång förut och som hon visste var löjtnant Wolfgang Schnitler.
Antagligen heter den ena Kaisu och den andra Liisu? Nu gissade du inte rätt, skrattade jag, fastän jag nog märkte ironin i hennes ord. Min äldre dotter heter Aino och den yngre Lyyli. Hon är blott sju månader, men kan redan säga »pappa» och »mamma», inte alldeles tydligt ännu men åtminstone någonting ditåt; »bulla» säger hon dock redan alldeles obehindradt.
Holpainen rätade ut sig och sköt henne undan. Gå mera ditåt, jag har trångt. Mari slog honom till svar. Holpainen reste sig upp att sitta och såg på henne, utan att säga ett ord. Mari såg tillbaka; en mörk eld glödde i hennes ögon, håret hade fallit ned på pannan och hennes ansigte var förändradt. Holpainen såg alltjemt på henne. Den der förfärliga aningen bragte hans hår att resa sig.
Då stod hon mitt på golvet och neg: God natt, Albert, vi ser varann i morgon! Han bugade sig, slöt igen dörren och tog ur nyckeln. Obegripliga! lät det emellan hans tänder. God natt! vi se varann först i morgon! är det en inbjudning att återkomma i afton? Och likväl tycktes hennes allra första omnämning luta ditåt? Jag går och slår slag på gården.
Dagens Ord
Andra Tittar