Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 20 juni 2025
Jag följde med mor och fick sitta bredvid henne. Inte ibland de andra pojkarna, och det var det allra värsta. De kunde då åtminstone få göra gubbar åt hvarandra, hviska samman eller smånypas i benen. Men jag måste sitta som en »målad bock». Middagen drog som vanligt ut i flera timmar, och jag satt där och hade ledsamt och såg mig omkring bland begrafningsgästerna.
Mor i Sutre steg in i kammaren innanför köket. Mitt på golvet stod en skål med rovolja och i oljan simmade en liten blå låga, inte större än en lysmask. Den gav inte mer ljus än att gumman måtte gå bort till sängen och räkna barnen med handen. Där var Brita, det kändes på de tjocka benen, där var Boel med långa flätan, den skuldran hörde väl Lill-Lars till.
Men då de ätit och jag satt ensam och gnagade benen, Talte de sakta en stund i hvarandras öron betänksamt, Hvälfvande stora förslag: på en gång uppsprungo de båda, Grepo mig, svingade högt blankt slipade knifvar och sade: 'Ropar du, hugga vi till, men svär vid Gud att oss icke Röja i natt, då vi ärna att fly, om du älskar att lefva. Dessa jag svarade åter med fröjd och hopp i mitt hjärta: 'Vänner, ej vågade jag en pipa tobak på ert vett mer.
Natten bortfräter benen i min kropp, och kvalen som gnaga mig veta ej av vila. Genom övermäktig kraft har mitt kroppshölje blivit vanställt, såsom en livklädnad hänger det omkring mig. I orenlighet har jag blivit nedstjälpt, och själv är jag nu lik stoft och aska. Jag ropar till dig, men du svarar mig icke; jag står här, men de bespejar mig allenast.
Men den dröjde. Det var som om denna ångest aldrig skulle taga slut. Till sist en dag, då han kom hem från skolan till frukosten, sade hans far: Hör du, där har kommit en räkning från bokhandeln. Han blev blodröd i ansiktet. Svetten bröt fram på pannan. Han kände sig plötsligen så trött, att det föreföll som om benen ej skulle kunna bära honom. Ja, sade han lågt. Det var bra många böcker det där.
Var mig nådig, HERRE, ty jag är i nöd; av sorg är mitt öga förmörkat, ja, min själ såväl som min kropp. Ty mitt liv har försvunnit i bedrövelse och mina år i suckan; min kraft är bruten genom min missgärning, och benen i min kropp äro maktlösa.
Föreställningarne om de önskade saligheterna blevo så livliga, att de fingo Carlsson på benen, och innan han själv visste det, hade han krupit i pälsen och stod på golvet strykande muddarne med handen; och det ylade i kroppen, när han kände kragen kittla mot kinden.
Jag förhöll mig neutral, ty vid Dockvattnet stod jag på denna vattenmenniskas högra sida, då hon dök ned i sjön för att öfverbevisa sig om sanningen af min uppgift, att der var dy på bottnen. Det var en härlig väg sedan, genom granskog till bygden, men ansträngande nog nedför de branta backarne, der vi dock stundom råkade i starkare traf, än benen egentligen tyckte om.
Men vem tusan skulle också vara oförskämd nog att sätta sig på den? det övriga däckpatrasket här har jag aldrig märkt sätta sig på annat än tågverket, eller på pumpen och på kanonerna; det är ett ganska hyfsat och beskedligt folk; de är så litet djärva mot andras saker, att par exemple dalkullorna satte sig allenast på sig själva, hic est, de lade benen under sig.
Men detta var innan industrialismens herravälde började och kapitalets stora förlagssummor behöfdes. I vår tid äro Kapital, Affärsduglighet och Kroppsarbete benen på en trebent stol. När de tre benen stå starka och bastanta, så står stolen. Men låt ettdera försvagas och brytas, låt det ryckas ut eller slås sönder, så är det förbi med stolen.
Dagens Ord
Andra Tittar