United States or Western Sahara ? Vote for the TOP Country of the Week !
Om jag vill, ja, sade Abraham och rynkade pannan, för nu blev han ond. Fru Hyltenius sänkte ögonlocken och smålog. Ja visst, kära ni, naturligtvis. Det är inte min mening att spela grym slavägare. Alltså ringer jag upp Björner i kväll. Och ni kommer den femtonde. Adjö så länge. Abraham klatschade sig om benen, när han gick över gårdsplanen. Och småsvor så stilla för sig själv.
Vi gå till Snickar-Matti ... oj! Ut med stegen, valpar, och gån inte och dra'n benen efter er. Det var Jussi som talade. De unge männen skuffade hvarandra i sidorna med armbågarne. De småflinade sins imellan, men svarade icke. Otur i kärleksaffärer förekom dem nedsättande för den, som råkat ut derför.
Du genomborrar deras styresmans huvud med hans egna pilar, när de storma fram till att förskingra oss, under fröjd, såsom gällde det att i lönndom äta upp en betryckt. Du far med dina hästar fram över havet, över de stora vattnens svall. Jag hör det och darrar i mitt innersta, vid dånet skälva mina läppar; maktlöshet griper benen i min kropp, jag darrar på platsen där jag står.
Och därmed sprang han på dörren. Hon föll handlöst ner på en af stolarna, och där blef hon sittande en lång stund. Hon kände sig som lam i kroppen, och benen ville inte bära henne. Så gick hon med dröjande steg fram till sängen och höll en liten spegel för mannens mun. Nej, inte ett tecken till imma! Han var således död.
"Se, Eva, är han inte söt?" frågade hon och drog valpen fram till Eva, för att hon bättre skulle kunna se honom. Sant att säga var den lille hunden ingalunda någon skönhet, ty han befann sig just i den ledsamma ålder, då benen synas vara för stora och klumpiga för att passa till kroppen. Eva log litet åt systerns ifver. "Bob blir nog med tiden en vacker hund", sade hon vänligt.
Såsom en moder tröstar sin son, så skall jag trösta eder; ja, i Jerusalem skolen I få tröst. Och edra hjärtan skola glädja sig, när I fån se detta, och benen i edra kroppar skola hava livskraft såsom spirande gräs; och man skall förnimma, att HERRENS hand är med hans tjänare och att ogunst kommer över hans fiender.
Backen var brant och jemn, det gick med fart längs hela den stora gården ända ut på gatan. Lulle damp skickligt på mage på sin „Polle“, spärrade ut benen och körde af, så det brakade i uthusknutarne. Bengt var så kavat, att han stod som en cirkusryttare på ryggen af sin Ajax och knapt blinkade när det bar af som värst. Men en gång gick hans högmod för fall.
För att jag ville bli av med honom ju förr ju hellre, sade mor i Sutre. Av med Daniel? frågade greven. Då tröt gummans tålamod, hon samlade förklädet i handen och slog honom kraftigt om benen. Nej, av med honom där, otering! Av med honom! Och skam till sägandes inte för min skull; jag är gammal nog att tåla se uselheten. Men för pojkens skull.
»Nej, det är hela sängen, som kraflar af med mig, oaktadt de usla benen hans».
När jag så kom dit där lyktorna slutade, gick en rysning över ryggen och det blev mörkt för ögonen. Smutsig om benen letade jag mig hem och rev mig alltid på en spik när jag vred om portnyckeln. Det låg ett visst behag i detta. Så levde jag lycklig tills den olyckliga februari månad trädde in. Jag fick icke mera tända min lampa kl. 5, ty solen ville ej gå ner.