Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 20 oktober 2025
Det är ju så, herr doktor", tillade han vänd till denne, "ni tror ju, att hon kan blifva fullt återställd?" "Ja visst, ja visst, herr baron", skyndade den gamle liflige herrn att försäkra. "Om vi bara få Anna under den berömde professor E:s vård, kan hon vänta att bli frisk på några månader." "Det gläder mig af hela mitt hjärta", sade baronen vänligt.
Då faster Mimmi stack huvudet inom dörren bad han henne lösa upp nattmössebanden, på det att han skulle kunna stiga upp och gå ut till sin församling. Någon skall göra det. Vid tvåtiden stodo sju gårdar i lågor. Björkenässprutan hade kommit strax efter tolv, och klockan tre kom Rogershussprutan. Baron de Sars red sin åbäkiga fux.
»Men mina herrar», sade han. »Det här är ett förskräckligt misstag, som för mig är fullkomligt oförklarligt. Jag är baron Silverbuckla, och bor för närvarande på Lyngsö. Jag har bott där den senaste veckan, och i går kväll gick jag ut för att ta mig en promenad. Sedan minns jag ingenting mer, varken hur jag kommit hit eller hur jag blivit klädd så här.
Flickorna skrattade och vände bort ansiktena. “Gå er väg!“ sade gubben lugnt, “gå hem och lägg er så jag slipper si er.“ Då mulnade baron C., kröp nära inpå konstapeln och lipade likt en sjuk schimpans. Jag smög mig närmare, jag hade lust att spela dem ett spratt och gå och ge konstapeln deras namn och adress.
DANN. Nej, men det sker likväl till punkt och pricka. JULIA. Det kan ej. Rår jag ej om min person? v. DANN. Vasserra ja, tills du fått blicka I ögat på en man af ton, En ung löjtnant, en grefve, en baron, Som har för dig ett hjärta och en ficka, Precis som gjord för min million. En sådan kommer snart som efterskrifven, Och, barn, hur går det då?
Han rörde varken på kropp eller svans, men han hade eld i ögonen och tungan hängde röd och lång ur käften. Nu var det jämnt tjugu år sedan baron de Sars sköt den sista vargen, en förfärlig best, som påstods ha gått ända fram till Tre Remmare för att få en sup i pälsen. Han på förstukvisten var således en spökvarg. Han varslade för vintern.
Trots sin sorg och sin bitterhet kunde icke fru Henriksson undgå att märka den varma ton af äkta deltagande som ljöd ur baronens röst. Hon kunde därför icke längre vredgas utan räckte honom handen och sade med tårkväfd röst: "Jag vill gärna förlåta er, herr baron, men ni vet inte, huru mycket jag förlorat". Baronen fattade tacksamt den framsträckta handen. "Tack, fru Henriksson", sade han.
Nå, men säg, Eklund, tog nu prästfrun i, det brukar väl inte gå av, sånt där, utan att det vankas något, för se det är höstköttet det gäller för oss, och kan han låta baron förstå något sådant, så det blir en liten gratifikation törhända. Tyst du! avböjde pastorn.
I dag i skolan berättade gossarne, att de skulle få vara med på jakt på herrgården, baron skall ut och jaga. Karl Toll frågade mig, om jag inte ville vara med också. De få en krona om dagen, och jakten varar högst tre timmar. Karl berättade, att han förra vintern förtjänt tio kronor på det viset.
Hyltenius var systerson till baron de Sars på Rogershus och efter vad det påstods förlovad med baronens fosterdotter. Ingenjören kände honom ytligt, han blev förlägen över att hava blottat sig inför en främling. Han titulerade honom baron, tog tillbaka titeln, vecklade in sig, rodnade och snubblade på stenarna. Och Abraham skrek.
Dagens Ord
Andra Tittar