Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 13 oktober 2025
Principalens söner skola icke besvära er mycket, men akta er för några pojkar, som äro fattigare, mycket fattigare än ni, hvilkas föräldrar icke ha råd att låta dem gå igenom en kurs vid detta institut, hvarigenom ni erhåller ett stort försprång i täflingen. Gif akt på att sådana pojkar icke göra er platsen stridig och hinna före er till målet.
Nej, till bonden i granngården säger hon: akta dig, bonde, för mitt hår, ty fast det inte är hästtagel, är det starkt nog att tvinnas till en bågsträng. Han tvärstannade också och sökte ett hatfullt ord för att kasta det efter henne som en kall stenkniv, men hon reste sig upp och sade lugnt till honom: Det är orätt av mig att föra dig omkring här ute så länge, då far ännu spelar på harpan.
Femtio kronor, murrade Mortimer småskrattande, det är inte småsaker... Han tog fram en femtiokronesedel, knycklade ihop den och stoppade den på halsen på Tomas under stärkkragen. Du går den breda vägen, tycks det, tillade han något allvarligare. Gå på med det, men akta dig för diket! Han gick fram och tillbaka i rummet med cigarren i mungipan.
Och detta hjärta slog för fosterbygden; Att veta akta den, se det var dygden. Hvarför? Jo, därpå gaf han det besked, Att den var hans och hans vargerings med. Jag minns, hur ofta, när han var bland kända, Det var hans lust att orda utan ända Om detta land, "det bästa rakt, som fanns", Och om dess folk, "ett sådant folk som hans".
Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom och sade: »Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder. Nu voro hos oss sju bröder.
Har ohjälpligt gudars straff mig nått, Är allt förbi? TEKMESSA. Ditt skarpa järn har skurit djupt Och öppnat lifvets fängselboning; död är kvar. LEIOKRITOS. Död för mitt svärd, död! O, hur är ej människan Inför de höge, evige ett ringa ting; I all sin storhets allvar knappt en lek för dem! Så må hon akta deras vilja, icke sin.
LEIOKRITOS. Lätt är för den, som inga högre syften har, Att akta andras minsta rätt; åskådarn lik Vid rännarbanan, utanför en sådan står Och vet att hofsamt väja allt, hvad grannen stör. Men den, som vill det stora, den, som ljungat ut Med fyrspannsvagnen bland de täflande och vill Eröfra segerkransen, har en annan lag.
Men förgäfves, svaret dröjer; Hvad hon döljer, hvad hon röjer, Endast skälmska fläktar akta Flyktigt däruppå. Håret fladdrar, spridt i vinden, Lätta flammor färga kinden, Hvita skuldror skälfva nakna Under daggens kulna regn. Himlen mörknar, tärnan fasar, Skurar smattra, stormen rasar. Grymme, skall hon länge sakna Än ditt varma hägn?
Vill granngårdssmeden sko Uutila-sonens nya häst, så må han gå till hagen tillbaka; finner han icke hästen, så finner han väl husbond', och syns icke husbond', så är han väl gömd i nya kärestans förklädsfåll, kan en tro. När man går och söker fästmön sin, är det bäst man spelar på dragspel hela vägen menade ännu en af pigorna annars vet hon inte akta sig...
Om de tidigaste af dessa dikter ännu blott måla allmänna stämningar i tidens art eller röja en genklang af samtida poeter, främst Stagnelius och Franzén, så äro dikterna från Pargastiden äkta ingifvelser af hans nu till mästerskap mognande skaldegåfva. Alltmera närmar han sig därmed verkligheten.
Dagens Ord
Andra Tittar