Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 29 juli 2025
Och given nu akt på huru det hittills har varit, före denna dag, och under tiden innan man ännu hade begynt lägga sten på sten till HERRENS tempel huru härförinnan, om någon kom till en sädesskyl som skulle giva tjugu mått, den gav allenast tio, och huru, om någon kom till vinpressen för att ösa upp femtio kärl, den gav allenast tjugu.
Också om de icke giva henne åt dig, skall du vara fri ifrån eden till mig. Så kom jag i dag till källan, och jag sade: HERRE, min herre Abrahams Gud, om du vill låta den resa på vilken jag är stadd bliva lyckosam, må det då ske, när jag nu står här vid vattenkällan, att om en ung kvinna kommer ut för att hämta vatten och jag säger till henne: 'Låt mig få dricka litet vatten ur din kruka' och hon då svarar mig: 'Drick du; åt dina kameler vill jag ock ösa upp vatten' må hon då vara den kvinna som HERREN har utsett åt min herres son.
Hertigen talade med hennes tjänare, innan han red sin väg. Var har du tjuvgodset? Gåvor äro inte tjuvgods. Medan de tvistade, lyckades det lekaren, som stod kvar inne i ladan, att ösa in smyckena i Månegarm och gömma hornet i en grop, som han makade jord över. Själv ställde han sig ovanpå.
Och du Maglena, ta grytan tå pojkana och sätt 'na öfver elden, så ska jag ösa dit vatten till degspad. Vi få baka ljusugnsbröd, som int behöf stå och jäsa, och så göra degen riktigt klinthård, då mjöle är sötigt. "Som väl är så ha vi då krita här så vi kan hvitlimma spisen efter oss när vi ha bakat."
Det lät så mjukt och så sorgset. Och så underbara ögon han har under sin starka panna! Ögon som skifta vid minsta känsloskiftning, röda i kanterna, liksom tårade af sol. Hvad denna människa måste ha erfarit mycket! Hans ansikte är som en lång, spännande historia af ondt och godt, af mörkt och ljust; är som en brunn, ur hvilken man kunde ösa länge, länge utan att nå bottnen.
När théet var drucket, drogo flickorna sig in i Bellas rum och kröpo upp i den gamla obeqväma soffan för att ännu få en liten pratstund. Dessa „pratstunder“ hade blifvit Bella allt kärare och oumbärligare. Hon tyckte sig ösa med fulla händer tankar och intryck ur dessa samtal, och hon bearbetade dem sedan när hon var ensam, tills hon fått det ena eller andra klart för sig.
I mitt tält där satt du försagd och vek Och kved, att du sårad var. Nu bär du rosor, då var blek, Och såret, hvar finns det, hvar? Säg ej, att din moder i grafven bor, Att för henne gevär du ej tog; Si! Detta land är din gamla mor, Det är denna mor du bedrog. Och hade du skatter, din ränsel full, Och ett haf att ösa dem från, Vid Gud, en droppe för allt ditt gull Jag gaf ej en sådan son."
Flickan tog fram ett tidningspapper, svepte den döda råttan däri och lade henne i lådan. Hon är allt söt ändå, stackars lilla råtta, sade gossen. Flickan tog lådan och bar den över bron ut på åkern. Hon satte ned kistan och började gräva i jorden. Varför ska hon begravas? frågade gossen. För det är synd om'na, sade flickan. Ska vi ösa vatten på henne? frågade gossen. Nej, det är bara när en döps.
En dag då den fremmande inträdde i ett sällskap, fann hon alla lifvade af ett samtal, som syntes föras med ifver. En af öns qvinnor tilltalade den främmande: "Se vi tala om en dårskap, som en och annan hos oss börjat påyrka, den nemligen att man påstår mannen ega lika rätt som qvinnan, att ösa ur vetandets källor och söka bildning".
Han såg icke åt henne, lyfte sjelf grytan närmare spiselkanten, tog en tallrik och begynte ösa ur. Hon sprang från stolen, lade temligen oförsigtigt den lilla sofvande flickan i sängen och föll ännu en gång i vild, hejdlös gråt. Peltonen såg på henne, liksom hade han velat fråga henne någonting, men teg ännu.
Dagens Ord
Andra Tittar