Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 21 september 2025
Blir han borta måste jag tvinga mig att anse det, som om han vore död. Men kommer han, måste jag strax säga honom, hvarför jag skref att jag icke ville utsätta mig för en främmande eller förvånad blick, om jag händelsevis skulle möta honom på gatan. Jag kan tillägga, att jag genast ångrade min obetänksamhet. Få se nu! Men det vissa är, att jag under väntetiden måste arbeta.
Kan du inte göra honom mildare, Valdemar? Nej, nej, låt honom vara som han är. Varför tvinga och mästra? Låt alla människor vara fria och som de vilja. Så tycker jag bäst om dem. Du vill alla så väl, Valdemar. Dig själv också. Jag vill mig själv mycket väl, svarade han och räckte Jutta skrattande handen. Jag har så svårt, Jutta, att se din kloka och lugna syster plåga sig med onödiga tankar.
Det är en olycka, att fäderna tvinga dem att gå och vänta tills de kunna göra partier». De skulle i stället ha' sina pojkar till att gifta sig med sin första riktiga kärlek, så blef det en ordentlig generation och icke sådana oting som nutidens ungdomar.»
Och låtom oss flitigt använda detta starka vapen och aldrig förvånas öfver nederlag, om vi någon gång sticka det i skidan. Låtom oss ej heller någonsin lycka, att det är hårdt af Gud att tvinga oss att tro för hvarje ny batalj, utan må vi betrakta det hela såsom ett ärligt sätt att föra kriget emot vår arffiende.
Ty där låg han behagligt, den aktade tiggaren Aron, Närmare ugnen och njöt den ångande hettan allena, Medan en annan af männernas tropp, inhysingen Pavo, Låg vid hans sida och kände ej nog af en älskelig värma Grannen ville med våld den ärlige Aron från stället Tvinga och hvälfde sig opp på hans andra sida behändigt, Trängande på som en kil; men förgrymmad reste sig Aron, Famlade, fattade tag och slängde den stretande Pavo, Lätt som en stampsäck, ned från den sotiga muren i golfvet.
Sittande på en stol, alltför utmattad för att orka läsa, stannar jag uppe, försänkt i slöhet, under en halvtimme. Då beslutar jag mig för att gå ut och vandra tills morgonen inbryter. Jag går ned. Natten är mörk och byn sover, men hundarna sova icke, och på den förstas appell omringar mig hela flocken med vidöppna gap och lysande ögon samt tvinga mig taga till reträtten,
Underverket skulle ske inne i hans själ . Det skulle komma ungefär så, som det en gång visat sig för Saulus, en plötslig syn, så bländande att den skulle tvinga honom på knä. Och i detta ögonblick, i denna blindhet, skulle han bli seende . Han skulle förstå allt , han skulle i ett enda slag lära sig tro på Gud, älska Frälsaren, bli god, bli helt och hållet en annan. Men underverket inträffade ej.
Skall du tvinga mig att också taga ifrån dig din tunga? Hämta in ullsaxen, bryte, och klipp av honom tungan! Jakob satt på golvet med nacken mot väggen utan att röra sig. Du vill befria mig från en svår frestelse. Att veta dig sörja så mycket och höra dina frågor utan att svara på dem, det är den största frestelse, som Gud ännu lagt på mig. Jag är bunden av en ed.
Är det vädret, är det naturens melankoli, som återverkar inom mig, som kommer mig att bli vek som ett barn? Jag vill icke ryckas med af denna vekhet, jag vill icke ge mig hän i stämningen, som kväller fram i mitt inre. Jag är den nyktra uppfattningens man. Jag kan dissekera upp känslorna, jag är van att söka de fysiska lagarne, som tvinga dem fram.
Kanske lyssnar hon därför hellre till sina bröder än till oss gamla. Nu reste sig Holmdis' bröder och talade. Den yngste nickade vänligt till henne och talade först. Min syster får ingen tvinga, sade han kort. Folke Filbyter tog ett par steg fram över golvet som för att gripa fast var och en som han talade till. Ni äro från vettet, unga människor! ropade han.
Dagens Ord
Andra Tittar