United States or Portugal ? Vote for the TOP Country of the Week !


Därför skall jag låta olycka komma över Jerobeams hus och utrota allt mankön av Jerobeams hus, både små och stora i Israel; och jag skall bortsopa Jerobeams hus, såsom man sopar bort orenlighet, till dess det bliver en ände därpå. Den av Jerobeams hus, som dör i staden, skola hundarna äta upp, och den som dör ute marken, skola himmelens fåglar äta upp. Ty har HERREN talat.

Men du har vandrat Jerobeams väg och kommit mitt folk Israel att synda, att de hava förtörnat mig genom sina synder. Därför vill jag bortsopa Baesa och hans hus; ja, jag vill göra med ditt hus såsom jag gjorde med Jerobeams, Nebats sons, hus. Den av Baesas hus, som dör i staden, skola hundarna äta upp, och den av hans hus, som dör ute marken, skola himmelens fåglar äta upp

Länsman har dem kornet och Träsken står uppe vid vägen med bössan. Nu släpper vi hundarna. Nu klämmer vi dem mot berget, tills de kastar upp gumsen. Djädran annåda, mor, I ska betalt för gumsen till sista rundstycket. Gumman vände honom ryggen och gjorde en rörelse, som antydde, hur föga hon skattade gumsen och betalningen och alltsammans. Det hade han inte väntat.

togo de nya tag och hjälpte sig själva, men Gud lät bli att hjälpa dem, ty de voro icke troende och de offrade världens och köttets altare. Och fabrikör Hagelin hjälpte icke, och byggmästar Larsson hjälpte icke. Ty varför skulle de taga brödet ur barnens mun och kasta det åt hundarna? föllo de världsliga och lättsinniga utan möjlighet att åter stå upp.

Ty det gick en farlig sjukdom bland hundarna i staden, och ingen hund fick utan nosgrimma, om dess ägare ville slippa att plikta. Det där förstod inte Greta. Beppo var frisk, det visste alla. "Hvarför skulle han ha nosgrimma?" tyckte Greta. Hon tyckte det var riktigt synd om honom. "Stackars min rare Beppo!"

Och utan att egentligen känna sin likhet med en segrande fältherre, svängde han sig upp den spattiga och travade genom gatorna med handen i sidan och mössan örat, stolt och glad. För nu skulle det äntligen bli någonting av. Han lämnade hästen i stallet och gick uppför allén. Han möttes av hundarna, de svarta och de vita. Och i dörren stod en svartklädd flicka.

vaknade han. Men Träsken ryckte henne åt sidan. Han tog pojken armen och skjutande Lill-Lars och flickorna framför sig, gick han in i kammaren. Efter en stund kom han åter, sprang ut gården, vände tillbaka med fiolen under armen. Han sade: Det tör inte göra något, om jag spelar lite? Ingen svarade. Han steg in i kammaren, sköt sakta igen dörren. Gammelhyndan tystnade, hundarna tystnade.

Ja, ett är säkert, sade hon. Man skulle aldrig ha barn. De är bara till besvär. Men när Abraham lade sin blöta nos mot hennes kind, blev hon mild igen, dansade polka med Abraham och lät pojkarna arbeta bäst de kunde. Plötsligt hoppade en stor råtta upp ur bäcken, skumpade långsamt och värdigt över gatan och försvann i en källarglugg. Pojkarna skreko, hundarna skällde och sleto i banden.

Gubben Halling och gumman Enberg lustvandrade i månskenet och sågo ut som ett hjonelag av uråldrig tomtesläkt, de där gnabbas om gröten och i trots av de hundrade vintrarna pussas bakom husknuten. Hundarna voro trogna, lugna vänner. Och Blenda var en docka, sirligt snidad i elfenben lysande i mörkret med fosforsken. En vecka före auktionen red Abraham in till staden.

De har gjort upp eld ute gärdet, och han är både flådd och fläkt. var det den de skulle ha salt till, förklarade gumman för sig själv. Men Daniel stirrade henne, häpen över lugnet, älsklingsgumsen var både flådd och fläkt. Av strykare. Var är Anders och Lars? ska vi fånga några stycken. Jag har stängt in hundarna i vedbon, att de inte ska varsko tjuvföljet