Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 12 maj 2025
Det var då min första välgörare, som låg död i kalvkloven för människornas storhets skull. Jarlen vände sig åt sidan, och de hårda dragen veknade för ett ögonblick. Den gamle kände sig tryggare. Inser du nu, att jag sagt dig sanningen? Tala bara inte så högmält! Och kom ihåg, inte ett ord om saken till andra, ifall du vill förtjäna min nåd.
Han visste, att dess själ behöfver ren, himmelsk kärlek, att det behöfver en lugnare och tryggare hamn i lifvets storm och strid än den modersfamnen kan skänka. Han visste, att de små såväl som de äldre behöfva en frälsare från världens synd och villa. Allt detta och oändligt mycket mer kan frälsaren skänka de små, och därför bjöd han, högtidligt och allvarligt: " Låten barnen komma till mig ".
De beväpnade små slupar, som hade sig ombetrodd bevakningen af kusten, höllo sig om dagen mest i nejden af reddarna utan att gå mycket långt till sjöss, och en tid af nätterna tillbragtes oftast under land i skygd af någon trång vik, på hvars strand en torparekoja eller bondgård kunde ge besättningen ett tryggare tak och en varmare hvila, än slupen bestod.
Voro mänskorna i grund och botten galna?... Men Stellan gick ej upp och hälsade på Kalle. Hans besök hade gjort honom på samma gång djupt melankolisk och bittert avog. Han hade en känsla av att Kalle valt den säkrare och tryggare vägen. Han visste redan vad han skulle bli.
Då han snart märkte, att det var ett fruntimmer, med hvilket han hade att göra, blef han tryggare och ropade med en tämmeligen myndig och vårdslös ton, i det han vinkade ett par gånger med sin pappersrulle: "Har icke tid, har icke tid."
Men det var också det enda ovissa i hans liv... Juldagarna voro också så tysta och trista. Hans far och han sutto mest ensamma. Ej ens julklapparna gjorde något intryck på Stellan. Allt som oftast hörde han pianospel uppe hos bankdirektörens. Ibland sjöng man också och dansade kring julgranen. Så firades julen hos dem, som valt den tryggare och säkrare vägen, hos dem, som visste vad de skulle bli.
Låt ej hans anspråk, ställda upp mot dina, bli Hans ofärd. Unna honom, om ej spirans glans, Dock luftens, dagens, grönskans på hans fäders ö, Att äga här för mig, för sig, för andra ej Det lif, som själf du återgaf åt honom nyss. LEONTES. Han är min konung; tryggare betror han ej Sitt lif i dina händer än i mina nu, Ty lika starkt är pliktens band som kärlekens.
Lär ödmjuka dig, du mull och aska! Tig och lid, så varder dig hulpet! Var tacksam, att du icke är din egen, utan har jordiska herrar, ty det är dig tryggare att lyda än ansvara för dig själv.» Så talade boken till den unge föreläsaren. Och här var säden icke spilld på hälleberget. Vem undrar, att Konstantinus gynnade en lära av detta slag?
Kvinnorna samlades omkring honom i en tät ring, och förespråkerskan räckte honom baneret. Tag det ur mannajungfrurs händer till en god skörd, när sommaren kommer, sade hon, och ring, och förespråkerskan räckte honom baneret, nu slog hon upp ögonen frimodigare och tryggare än nyss. Under en så orolig tid står det inte säkert i den nya obefästa kyrkan.
Vill du, så uppsätta vi gemensamt en väpnad skara till vårt försvar, ifall konungen skulle komma för att döpa oss med svärdsmakt. Här står jag och väntar på dig med handen framräckt. Nu tilldrog sig något, som ingen hade väntat. Det skulle ha förefallit alla vida rimligare och tryggare, om Folke Filbyter brusat upp och slagit i bänkkarmen som nyss, men icke ett drag förändrades i hans ansikte.
Dagens Ord
Andra Tittar