United States or Montserrat ? Vote for the TOP Country of the Week !
När det går de rättfärdiga väl, fröjdar sig staden, och när de ogudaktiga förgås, råder jubel. Genom de redligas välsignelse varder en stad upphöjd, men genom de ogudaktigas mun brytes den ned. Den är utan vett, som visar förakt för sin nästa; en man med förstånd tiger stilla. Den som går med förtal, han förråder din hemlighet, den som har ett trofast hjärta döljer vad han får veta.
Jag skall aldrig kunna bli något för honom, aldrig göra honom någon glädje, aldrig kunna visa honom, hur anspråkslös, hur trofast och hur fri från afund en stark kvinnas tillgifvenhet kan vara.
En gång har jag svurit det vid min helighet, och mitt löfte till David skall jag icke bryta. Hans säd skall förbliva evinnerligen och hans tron inför mig så länge som solen; såsom månen skall den bestå evinnerligen. Och trofast är vittnet i skyn.» Sela. Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde och handlat i vrede mot honom.
Sen jag där med trofast kärlek blödt den svenska sanden röd, Sitter nu jag här på torgen, sjunger för en smula bröd. Gud bevare fosterlandet! Ringa är allt annat sen; En soldat skall kunna mista lif och lycka, arm och ben. Gud bevare fosterlandet, det är summan af min sång, Så, fast andra ord förbytas, slutar jag den hvarje gång."
Men fråga, om du träffar på En veteran från kriget då, En af de tappras skara, Spörj, om han kände dock en man, Som priset öfver alla vann Och trofast skall han svara: 'Ja, herre, Duncker hette han.
Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud. Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag. De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra. De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
Det klappar mig på axeln, liksom en trofast vän, och när jag blir gammal, min son får det igen, det får han, om jag lefver så länge. Nu skördas på åkern och bärgad är hvar äng, Gud gifve att rik vore säden! Och kommer jag ej åter, så får jag blodig säng: godt sofver man, när man dör med heder. Ty dålig den bonde, som ej från plogen går, när det med tro och frihet i landet illa står.
Här skola våra barn också En gång på våra stigar gå. Ha det vi haft, se det vi sett Och be till Herren, som vi bedt. Gud, skydda detta kära land, Från sjö till sjö, från strand till strand, Sänk öfver det din milda vård Som sommardagg på rosengård! Välsigna hvarje trofast själ, Som önskar det af hjärtat väl, Men slå hvart ondskans uppsåt ned, Som vill dess fall och stör dess fred!
Skall han komma hit till mig? Ja, det är väl bäst. Wolfgang tryckte vännens hand. Du är mig en sann och trofast vän, sade han. Medan jag tror, att du går omkring alldeles utan planer, så ordnar du det så här finfint. Gubben Levison förklarade sig villig att infinna sig hos Schnitler samma eftermiddag klockan fem och anlände på slaget. Under samtalet betraktade Wolfgang honom med nyfiket intresse.
Och ändå ville man, att han skulle vara glad och tacksam? Jo, det var just något att tacka för! Det föll honom aldrig in att i den andra vågskålen lägga den stora förmånen att äga en god hälsa och en trofast mor, som alltid tänkte på hans bästa. Han fortfor i stället att nära sina bittra tankar.