Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 11 oktober 2025
»Nej», svarade jag. »Jag läser inte Polisunderrättelser!» »Er ska den lede ta!» upplyste han. »Om ni anser det vara er plikt, så låt gå!» svarade jag. »Men jag vill bara skicka av ett telegram från nästa station först.» En kort stund betraktade vi tigande varandra. Så spottade han tre gånger på Sörmland och gick in i vagnen. Jag vet inte alls vad han hade emot Sörmland.
Men till dess sida trädde likväl den vackra Johanna, Tigande, icke med ord hon ville försöka en ursäkt, Ville blott vänta en gladare blick, att gladare sedan Lämna sin unga värdinna och gå till de glömda bestyren. Länge förmådde ej heller den sjuttonåriga flickan Blicka på nejderna blott kallsinnigt och visa sig mulen, Utan hon ångrade snart i sitt sinne det hårda, hon talat.
Snarare träffar du skyn, än den flyende älgen på slikt håll. Tigande ryckte han vred ur min hand det gamla geväret, Lade det genast till ögat och sköt. Ett rop af förundran Följde hans dånande skott, ty den fjärran trafvande älgen Stannade, reste sig högt och störtade blodig på drifvan. Icke i mannaminne ett skott, likt detta, förspordes. Dock, hvi talar jag här om vår jakt?
Löjtnanten betraktade tigande skådespelet; ändteligen utbrast han, liksom vaknad ur en dröm: "Finns det en skönare syn i naturen än ett ädelt fartyg i stormen, det må heta skepp, brigg eller jakt? Se den lilla båten, huru den lätt som en svan dyker ned i bråddjupet af vågen och stiger upp igen, utan att en droppa vatten tynger de hvita vingarna.
Märk, att vi äga vad vi tagit! Det är vårt begrepp om äganderätt. Således fritt avtåg med allt vad vi äga? Riddaren svarade ej men fäste tigande sin blick på pater Henrik. Utlämnen åtminstone nattvardskalken och den gyllene kronan! Det övriga mån I då behålla, sade patern med en suck. Bah, inföll hövdingen, låt oss ej vara småaktiga! Således fritt avtåg med allt vad vi äga!
Hans stål Sågs, en ljungeld lik, i hans barm sig gömma, Och han sjönk på klippan i dödens ro. Stunder efter stunder flydde. Dagen Mätte stilla sin vandrings ban. Som han sutit, stel som en stod på grafvar, Satt orörlig tigande Fjalar kvar. Hvad han tänkte, visste ingen. Fasan Från hans sida hvar kämpe skrämt. Sjolf, den gamle, ensam, och Dargar, siarn, Stodo när och sågo hans andes strid.
Magistern följde henne tigande och betraktade henne från sidan: i sina röda stöflar och sin korta kjol med sitt upprörda lilla tattareansikte och sina hängande svarta hårstripor liknade hon en liten furie, som gått barmhärtighetens ärende. Underliga barn! tänkte magistern. Främmande vildfågel! Skall din obändiga natur någonsin finna sig tillrätta i Nordens kalla luftstreck?
Vad tycker organisten om vår pastor? Herr Lundstedt hade nu så många frågor att besvara på en gång att han blev tigande.
Tigande betraktade vi varandra, och som tyngda under något nytt och oväntat, vilket vi ej ens ville se eller erkänna, gingo vi långsamt från udden den smala stigen fram. Vad vi hade sett var, att det hus, som nu stod på ön, var icke längre grått. Det var rödfärgat. Det var icke längre en bred tvåvåningsbyggnad.
Innan de hinna utsända nya förföljare, äro vi säkra bland våra berg hos de mina". Ännu en dags morgon grydde, och Salik låg på sitt smyckade läger i sitt eget tält. Hans sår mörknade, febern brände hans blod. Tigande och bekymrade vandrade hans män omkring, ty de sågo att såren voro dödliga. Då trädde en gammal qvinna till tältets dörr.
Dagens Ord
Andra Tittar