Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 25 maj 2025
Och nu pass på, gossar, så får ni se, hur Kalliola-dansen svänger, den är bättre polska än edra begrafningsdanser, som gå som fluga i tjära! Hej hopp, nu ska' vi börja! Matti svängde sin sköna ett par hvarf kring salen och lyfte så henne högt upp. Stälde henne ner igen och började piruettera. Det var en sorts solodans, hälften »schottisch», hälften »ryska» och för resten improviserad.
Mycket bekymra ej heller de lönande fåren om vintern, Ty då stå de i stall och äta en rikelig löfskörd; Getterna åter kunde den sämsta tiggare äga, Så behändiga äro de ständigt att söka sig foder. Kommer en främling med häst och stannar på gården att hvila, Genast springa de fram till hans lass och sköfla hans hösäck, Tills han förtörnad svänger sin piska och drifver dem unnan.
Vill han kransar gifva dig och smycken, Skall han fånga våra bröders makar Och af dessa smycken ta och kransar. Lofvar han åt dig en ung slafvinna, Torde han min egen dotter röfva Och dig henne såsom lösen bjuda. Och den lifhäst, han dig vill förära, Är ju af Banjanis ras till skit dock." Panto så och svänger sig ur sadeln.
Och efter en stund: Nu ska I tro, att de dansar i storstugan. Det är väl greven, det? Länsman också, så tung han är. Han dansar med mamsellen och greven svänger med Valborg. Träsken spelar, han. Och efter en stund: Daniel är ute efter strykarna. Håller de sig kvar på gärdet, så ska vi väl klämma gumsen ur dem. Ska I slå dem? Visst fan ska de ha stryk. De ha vräkt ned hela gärdsgårn, de djävlarna.
Maras hår uppflätar modren, Fem- och niodelt i växling, Och hon talar, ömt bekymrad: "Om du färdas ner till fältet, Till en ringdans där på fältet, Må du ej med Tomas dansa; Tomas är en yster sälle, Se, och du en ogift flicka." Mara lyder ej sin moder, Utan vandrar ner till fältet, Till en ringdans där på fältet, Och hon svänger om med Tomas.
Så vacker han är! Hans bruna lockar falla lika käckt som förr, hans solbrända kinder och höga panna äro lika rena som förr, hans hvita tänder glimma i solskenet, och blott det trotsiga leendet är litet trotsigare än då; det är allt! Det tunga jernet bär han som vore det blomsterkransar för bröllopet. Så han svänger då han går!
Apropos, min Natuschka ropade han efter en liten cancan mellan stolarne hvarför visar du alltid den här lilla röda ullkjolen, när du synes på scenen? Nog är den söt, men inunder en hvit sidenklädning, så... Det förbannade släpet sade Nadja man skall ju ha det undan, då man svänger sig. Det ser toujourt ut, tycker jag.
Han ser med förundran på den lilla beskedliga klockan, som svänger i fria luften och sjunger så lagom hårdt ut öfver park och vikar. Han tänker på de grymma basarne i tornet derhemma, som han bara fått se ett ögonblick som ett mörkt gap, när de slängde ut genom gluggarne.
Han gick fram till bålen, kastade de ringlande lockarna över axlarna, blixtrade med ögonen, knackade och framsade följande skaldestycke med värme: Skynden då fram på den härliga ban som i glänsande ringlar svänger sin ljusrika väg hän över framtidens fält.
Nu höjde hans far rösten: Hör du, min unga herre, nu svänger du dig inte mera. Svara på frågan: på vad sätt var de stygga mot dig? Har de slagit dig? Nä-ä-ää Vad har de gjort då? Di tittade på mig så-åå Tål du inte att titta på? Jo-o, men och så sa Märta Gyllencrantz, att ja alltid bar mig dumt åt. Och så smet du? Ja smet inte, pappa, ja bara sprang.
Dagens Ord
Andra Tittar