Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 11 oktober 2025


Är du från dina sinnen? Du står ju ensam och vapenlös. Vapenlös är ingen, som har svar tal. Jag kommer för att gästa dig som i de gamla dagar, Magnus. Vänd om och följ mig till ditt Nyköpingshus, att du kan taga mot mig hedersamt med facklor kring väggarna. Jag behöver vila ut en tid stoppade dynor.

Två gånger om året drack han vin för att visa, att han icke förhävde sig inför sin Frälsare, "den där ock drack vin". Men det var allt. Han var mager, att prostinnan honom ovetande stoppade vadd här och där i kläderna, det att han ändå måtte se ut som en bättre människa och Herrans tjänare.

Pastorn lyfte det nerfallna huvet, såg sig omkring uppåt takbjälkarne, som om han letat efter den talande. Jag? sade han, och stoppade en nypa tobak utsidan av pipskallen. Därpå ruskade han huvet, som om han ville vara i fred, och försjönk i svårmodiga tankar utan bestämd form. Carlsson, som såg hur det stod till, viskade åt gumman: Han är inte nykt!

Min portmonnä var borta. Jag hade verkligen glömt den hotellet. Jag mindes mycket väl att jag lagt den ifrån mig byrån i mitt rum och inte tagit den med mig. Min själ fylldes av salig glädje, men det varade inte länge. "Jag såg att du glömde den, gamle vän, och stoppade den i fickan", sade nämligen Karlson och räckte ut sin hand, i vilken min portmonnä, stinn och späckad, vilade.

Långsamt och omsorgsfullt vek hon äntligen brevet tillhopa och stoppade det innanför klänningslivets ringning. Ett par gånger gick hon med oregelbundna, dröjande steg upp och ned i det halvmörka, djupa rummet, vars ena hörn blott sparsamt upplystes av ljuset.

Hon ställde lyktan ifrån sig, lyfte av haspen, steg in och rafsade åt sig av äpplena, som lågo utbredda golvet. Hela tiden höll hon gossen i hand. Hon stoppade hans fickor fulla med äpplen. Stängde därefter dörren och sade: Nu ser di, att du gått vind för att stjäla äpplen. Den illa gör, han illa far. Jag har inget illa gjort, sade Basilius.

Pengarna stoppade jag mig och reste ofördröjligen till Stockholm för att ekipera, ty min dessous var ständigt bristfällig alltsedan jag rev min bästa skjorta vid Raslinge kyrka Och tar vi en visa till, herr kommerseråd, ropade han åt Träsken. En visa till, köra vi vidare. , i Stockholm träffade jag min lilla grevinna och allt annat glömdes.

Han hade sagt det helt lugnt: »I öfvermorgonJag tyckte, att jag kunde vara död långt innan denna förskräckligt långa tid hunnit löpa till ända. Och jag ville icke . Jag skref därför en biljett, sade honom, att jag var sjuk, att jag längtade; om han ville komma följande dag. Jag sprang ut, sent det var, och stoppade biljetten i en breflåda. Jag hade gjort sjuktoalett och jag var sjuk.

Ingen akja där man kunde snöra fast hvad en ville ha med, och ingen ren att dra öfver milsvidderna. Värst af allt med tung klädesrustning, helst för fötterna. Ante och Månke hade ju storfolkskängor, sura och blöta, stoppade med . Deras långbyxor med lappar och ref och deras långärmade tröjor utan midjebälte voro leda, obekväma plagg.

tog hon sig mors gamla utsydda tröja från 1749, satte ny silkesduk i halsen, tog fin vadmalskjortel och silkeschalett samt stoppade kyrkenäsduken och luktvattensflaskan i fickan, sedan hon gnuggat ett par lavendelkvistar i händerna för att »lukta som folk om näfvarna».

Dagens Ord

halfmedveten

Andra Tittar