Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 12 juni 2025
Det var första gången han mutat en människa. Och en sådan människa! Han var skamsen och stolt. Men mer stolt än skamsen. Han öppnade tamburdörren och hörde en gäll stämma: Ja, där kommer ingenjörn! Hur länge ska en stackare få vänta? Det var knappt en hade sagt amen i morgonbön, så gick en hit. Och här har en stått i timmar. Är det herr Hagelin? Jo, nog är det det.
Och gumman fortfor: Hör han, vad jag säger, lilla greven? Han ska väl inte låta barnungen svälta till, så illa som hon råkat ut, stackare. Här kan hon till minstingen få vetebröd och smör med, om det ska vara och en slick mjölk Han vände sig emot henne och såg på henne med leende, tankspridd blick. Tack, tack, kära mor, sade han. Stor tack. Min lilla grevinna är inte hungrig.
Kanske Gud just derför hade sändt åt henne all denna fattigdom och detta elände, och kanske fingo också hennes barn lida för hennes skull. Hellu stackare, det var ju tydligt, hvilket öde som väntade henne, svag och sjuklig som hon var. Och till råga på allt skulle hon säkert innan kort komma att bli blind. Aldrig skulle hon bli en sådan menniska, att hon skulle kunna föda sig med arbete.
För han har byggt hus, och Bethania har byggt hus och de stå så tomma, så tomma. Och nu tänker de, att stan ska riva Blekängen. Och så ska de få folk, och så ska de göra dem till Bethanister allesamman. Men där säger det stopp. Och vet han vem som säger stopp? Nej, det vet han inte, för han har inte tron, stackare.
"Om herr öfversten" här hostade herr Gåsevinge "jag menar, ifall det ej är för hårdt att drifva honom på landsvägen med hustru och barn." "Tyst, Gåsevinge", sade öfversten med en sträng min, "ni är själf en stackare, jag säger en godhjärtad narr, och därför vill ni vara en stackarpatron i alla edra dagar. Låt mig icke höra vidare om den saken.
En sådan orolig, rädd liten stackare, med ett så vekt och dock så stormande hjärta och en sådan fruktan för att icke kunna alls passa i detta underbara liv, där man skulle vara stark som en fura och ha djupa rötter i jorden för att kunna stå sig i stormarna! Men vinden susade och solen värmde och hela rymden var så vänligt vit av flammande vårljus.
»Det gör väl inte något», svarade fadern, »inte behöfver hon gå och tro att hon ä' någon rar skatt för oss fattiga stackare att dras med Man har fått dem för sina synders skull, ja Herre Gud, det har man.» »Du talar så styggt, Anderson», sade modern, »skulle en inte veta att du har hjärta, kunde en tro du ville åt ditt eget barn, för det ä' hon...»
Eljest ska Basse gå framom, som är son till en slinka, men si hon är inte torpardotter utan hennes oäkting ska ha maten först och sen blir det åt mina. Vänta nu lite, bad länsman. Men sväran fortsatte: Så det hade väl vari bättre jag skuri halsen av mina stackare och satt honom på en tron med scharlakan.
Värden tog sjelf en, drack i ett drag ur det mörka med svarta vinbär färgade bränvin den innehöll, och bad de båda männen göra detsamma. Det går, sade slutligen Antti, vänd till Juuso. Lika gerna kan han der få flickan som någon annan! Visst har hon, kantänka, en annan kär, men som det är en fattig stackare, fästes dervid intet afseende. Kom hit, mor, så skall vi dricka god lycka för brudfolket!
Hon smålog ett underligt löje. »Låt dem tro det, så får jag fortare dö», hviskade hon. »Men jag har inte gjort honom något. Han dog ifrån mig! Jag hade honom en enda dag ... en enda dag! På afton andades han så här. Sen var det slut! Ack, hvad jag sörjde! Så förde jag honom själf bort och lade honom i jorden! Där skulle han få vara i fred och ro, han stackare, då jag...»
Dagens Ord
Andra Tittar