United States or Nauru ? Vote for the TOP Country of the Week !
Kammarherrn greps av vämjelse. Aldrig skulle han kunna förmå sig att äta en bit i denna kvava järnvägskupé, och att sätta en butelj för munnen Ohyggligt! Han slöt ögonen och föll i en barmhärtig dvala. Tågets dunkanden blevo allt mer avlägsna, den hemska verkligheten slätades ut. Kammarherrn sov. Vid Saltskog steg fru Anderson från Skövde in i kupén.
Han lade sig i en mjuk säng och sov så gott, men drömde att han satt i skolan och skulle förhöras. Och när han vaknade i den lilla stugan, var solen redan uppe och hans första blick föll på den vita mössan, som hängde vid fönstret; och det rosenröda sidenfodret lyste igenom den vita sammeten och den såg så fin ut, men så glad på samma gång!
Då Louise hörde, att han sov, steg hon upp. Hon gick ut i salen och ordnade möblerna, som kommit i oordning. Hon flyttade in fåglarna från tamburen, ställde dem på sin plats och höljde över dem med en tunn schal. Hon gick vidare in i förmaket och ordnade. Då hon såg mormoderns porträtt och den stora familjebibeln, kom hon att tänka på morfadern, gubben Broms.
Då var Kerstin ett bättre skydd. Han behövde bara gråta. Då steg hon upp, tände lampan, satt vid hans säng ett slag och Mörkrets makter försvunno. Ja, men ä det alldeles säkert att de inte kommer tillbaka i natt? Nej, nu kommer de inte mera. Sov han nu! Men ibland kunde det hända, att Kerstin inte hörde honom, när han grät.
Nu har du hittat dem igen, sade gumman, fast nog är du en usli krake. Hon klädde av honom och kände på kroppen. Den var kall och riste, stötvis. Hon trädde på honom nattröjan och satte honom i bädden. Han föll tillbaka på ryggen med armarna utbredda som en skjuten fågel. Gumman skakade på huvudet. I morrn är du bra igen, sade hon. Sov nu.
Och hela det härliga uppvaknandet av naturen grep oss, så att vi måste tvinga oss till tystnad för att icke störa den lille, som sov. »Ser du», sade Elsa, »ser du! Så vackert måste det bli, när han skall dö.» Men ännu dröjde dödsängeln, ännu fortforo barnets lugna, regelbundna andetag, och tröttheten grep oss.
Vattnet droppade långsamt ned på det inlagda golvet. Han torkade med en duk hennes ansikte och bara armar. Hon hade ej varit död länge, kanske blott en kvarts timme; hennes ansikte var friskt, men blekt, hennes ögon voro slutna, och det såg ut, som om hon sov. Då hördes hastiga steg i den lilla trappan, och genom den uppslagna dörren stormade Bonaparte in.
Hon hade krupit ned under täcket och sov. Jag tänkte: Var har hon dockan? Var är Anne-Marie? Så lyfte jag sakta på täcket.
Det är sant, sant, sant att det är trevligt i Sutre. Någon gång si! Si! Si! Men trevligast var det i halvmörka köket, där karlen sov och gossen låg stilla på bordet och gnagde på äpplet. Hon gick fram till bordet och slöt gossen helt i sin famn, kurrade och spann: Gossen lill' osse osse kosse osse gosse
Där nere, andra sidan gårdsplanen, låg Axel Ahlberg och sov. Han trodde att han skulle bli en stor skald. Stellan visste, att Axel aldrig skulle kunna bli det. Han skulle alldeles säkert sluta som apotekare. Det fanns inte något tvivel därom. Och ändå trodde Axel det själv. Skulle det gå likadant med honom själv? Var det hela en inbillning, som skulle räcka några år och sedan försvinna.
Dagens Ord
Andra Tittar