United States or Republic of the Congo ? Vote for the TOP Country of the Week !


Stolar hade vräkts omkull, bord skjutits fram, kuddar och dukar kastats golvet. Hon ordnade allt och väggklockan slog elva, var storstugan åter prydlig. Mor i Sutre gick bort till fönstret. Natten var stilla; den lilla vindilen, som visslat i storekens topp, hade somnat. Luften var mild, tung av fukt, det droppade mjukt från grenar och tak.

Gossen infördes i bokrummet och åsågs med undran av patern och riddaren. Han var liten, späd, omkring nio år gammal. Regnvatten droppade ur hans långa mörka lockar, men en kappa, som han avlagt där ute i valvgången, hade skyddat hans bruna dräkt mot väta.

Tidigt nästa morgon var hon åter tröskeln. Det glödde i snön taket och istapparna, som droppade för tövädret. Hon märkte, att Martinus hade kommit tillbaka och stod vid en av stolparna. Det röda skenet gör dig blek, Glimma, sade han. Jag bleknar, därför att jag har blivit ensam. Du har skäl. Jag kan mitt kalendarium.

"Ja, men han sa åt mej, att vargen strök här i fjällen. Jag var tokig, som for iväg med dej, det sa Kalle å." Anna-Lisa gick framåtböjd och sköt kälken. Hennes tårar droppade småsystrarnas halsduksomlindade hufvuden. Hon snyftade, att det lät som om hon hickat. "Jag vårdar mej int om te svara, när du tala bort i tok", skrek Ante med hög röst för att göra sig hörd.

"Du skulle hellre vara gla och känna de lättsamt, för si du mor har tagi hill'stintan hel, opp till sej." "Du int gråte, Ante." Maglena strök brodern öfver kinden med sin isstyfva vante. Men det tröstade honom icke. Stora gossen! Tårarna droppade och smälte samman med den piskande yrsnön, dar han gick framåtböjd och drog den i snömodden dock nu alltför lätta kälken.

Väggarna voro av runda stenblock med ojämna ytor, barken satt kvar bjälkarna, och tövattnet droppade in genom vassen och grästorven taket. En trappa förde ut en gård, som genom en halvrasad mur var öppen åt slätten. Under ett försvarstorn borta i ena hörnet befann sig ett runt kapell, som knappt var tre steg djupt. Han vältrade undan en lucka, som var ställd för ingången.

Modrens blickar föllo först det, och flyttade sig sedan till gossarne, hvilka åter stillsamt sutto vid spisen, och slutligen den lilla stackaren hennes arm. Der stannade de. Tunga tankar trängde sig in henne. Hvad skulle blifva desse olyckliges lott i lifvet? Kanske skulle hon ännu se dem som fångar och i jern. Bittra tårar flöto i strömmar ned och droppade lilla Anni.

Kostligt, menen I knifvar och ed behöfvas att tvinga Fången från vatten och bröd till människoföda och frihet? Men dock svär jag, vid Gud, att ej röja er, utan er bistå. Sagdt, och de lämnade mig, framtogo ur gömmorna filar Båda och satte sig ned att nöta fötternas bojor. Arbetet gick dock ej fort, af männerna droppade svetten, Men järnbojan var stark; fast filad tillförene, höll den.

Vattnet droppade långsamt ned det inlagda golvet. Han torkade med en duk hennes ansikte och bara armar. Hon hade ej varit död länge, kanske blott en kvarts timme; hennes ansikte var friskt, men blekt, hennes ögon voro slutna, och det såg ut, som om hon sov. hördes hastiga steg i den lilla trappan, och genom den uppslagna dörren stormade Bonaparte in.

Jag minns, hur Elsa sjöng under denna tid, sjöng, som hon aldrig sjungit för någon annan än för mig. Och jag satt och lät tonerna smeka min själ, medan jag inom mig undrade, hur det var möjligt, att en misstämning smugit sig mellan henne och mig. Hur dagarna gingo, vet jag icke. Jag lade icke märke till, att de blevo längre, att snön droppade från taket, och att Humlegårdens träd började knoppas.