United States or French Guiana ? Vote for the TOP Country of the Week !


Också jag skall sluta upp. Lägger man bara en skärv i offerbössan, blir där bara en skärv, men lägger man dit hela folkungaondskan, blir där till sist både silver och guld. Har jag rätt, Martinus? Munken böjde den bleka hakan och korsade sig. Om inte du handlar, handlar jag för dig i lönn. Jag går i döden för dig, hertig. Longa est vita, si plena est.

Van som han var att upptäcka spår i skogarna, igenkände han snart i snön några märken efter de spikar, som Martinus hade under träsulorna för att de skulle bli tunga. Han följde dem steg för steg ända till Den heliga kerubens kapell. Där stannade han och stod och lät fingrarna leka harpsträngarna, som han brukade, han var ensam, utan att rätt veta, vad han spelade.

Men jag tackar dig, broder Martinus, för att jag genom dig lockas att grubbla de kringströdda sägnerna om honom. Medan jag står här och spelar, känner jag hur de samla sig till ett klart ljus i mitt hjärta, och jag skall sprida det ljuset genom att själv ut och predika det bland både riddare och fattiga. Det skall bli den forne gycklarens botgöring.

När kläderna slogo upp de springande, syntes det, att de hade strumpor av blankt brynjetyg. Men när de kommo upp sandåsen, kunde de icke motstå att ännu en gång vända sig om. Den spensligaste av dem, som hade en påfallande likhet med hertigens unga dominikanermunk Martinus, knöt handen mot drotthuset och ropade: Det lyckades oss illa, men vi ses igen, kung Valdemar.

David, som var en enda överraskning, lydde dock vinken och satte sig, han var just i färd med att börja förklara varför han kommit hit, när en blek och eterisk individ med långt hår och iförd målarrock dök upp från någon slags bädd i ett hörn bakom en hög tomlådor och presenterade sig som Martinus.

Han drog fram några gamla tidningar, en bunt tillknycklade och söndertrampade skisser och lagade i ordning en bädd golvet nära värmeelementet. Men nu började Martinus bli full allvar och skulle han tala filosofi.

Hur vårdas det altaret? frågade hon och vände sig litet åt sidan, att hennes andedräkt strök över munkens ansikte. Han insöp den och blundade. Här går ingen människa någonsin in, Glimma. När en brottsling fordom dömdes till en lätt och tyst död, skickades han hit för att lägga sina kedjor altaret. Men han kom aldrig tillbaka. Martinus kastade nycklarna altaret och pekade efter dem.

Var morgon, när han stängde in sig med sin biktfader i kapellet, sade de: Nu prövar Magnus, om han ännu har samvetet rent, att han kan lägga handen svärdet, utan att det faller till aska. Dominikanerbrodern Martinus från Skenninge var ännu hans biktfader.

David var med ens borta från allt sitt gamla, han till och med började sjunga efter maten, medan Terje, redan åtskilligt vimmelkantig i huvudet, kokade kaffe, Martinus förföll till fåordighet, satte sig i ett hörn, höll händerna som en lur framför munnen och visslade improviserade melodier oavbrutet och energiskt och med en uppsyn som om han lett en hel orkester.

När han sagt sitt namn, ryckte bägge ateljéns invånare till och stirrade varandra. Det är alltså inte dansken! sade Martinus lågt, som om han blivit missräknad.