Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han går! Hvad har jag sagt? Hvad gjort? Min kraft, min kraft mig öfverger. Där går han, o min son! Se stjärnljus sväfva kring hans mörka lockar, och hög som natten växer hans gestalt. Du älskade, du lif, du vår, du sol, vänd åter i min famn!... Han hör ej mer. Femte scenen. STÅLARM. Good afton, ers högvördighet! Jag stör? ERICUS ERICI. För ingen del.

Nästa måndag steg därför han och Ottilia in i Stadshotellets matsal och slogo sig ned vid ett av Blomgrens bord. »Kypareropade Kvist myndigt och knackade i bordet. »Förbaskat söl! Hör hit för katten, vaktmästareBlomgren kom blek men behärskad fram till bordet och bugade litet han vågade. Hans blick sökte Ottilias, men fann där ingen sympati, ty det var måndag, och hon älskade Kvist.

De kunna upp i en annans tillvaro, lefva en annans lif, arbeta för en annans sträfvan men jag! Om jag vore en man om jag vore en man! Stark i viljan som jag är. Och vilja skulle vara detsamma som att kunna. Jag skulle öppna mina armar för dessa varma små varelser: kvinnor. Och deras smekningar skulle förtaga all kantig torrhet ur mitt lif. Men nu! Ensam. Ensam! Aldrig sol.

Jobs bok och Jeremias klagovisor trösta mig, emedan det finnes en viss överensstämmelse åtminstone mellan Jobs öde och mitt eget. Är jag icke slagen med onda bölder; har icke fattigdomen fallit tung mig; mina vänner övergivit mig? »I sorgdräkt går jag, utan sol. Jag har blivit schakalers broder och strutsars anförvant. Huden min kropp har svartnat, och mina ben brinna av hetta.

"Guds härlighet upplyser staden," sålunda hvarken sol eller måne, gas eller elektriskt ljus. Intet tempel finnes uti densamma, ty Herren Gud sjelf och lammet är dess tempel. Att nu detta är en verklig stad, är alldeles klart af beskrifningen. Somliga påstå, att allt endast är ett bildspråk, och att staden endast afbildar de frälsta.

Uti Ps. 84:12 läsa vi: "Herren Gud är sol och sköld," och uti Es. 62:1: "För Sions skull vill jag ej tiga, till dess att dess rättfärdighet uppgår såsom solens sken." Solen syftar sålunda den Gud, som upprättar förbundet med Israel samt den rättfärdighet, som skall bli följden deraf. "En vecka, skall göra förbundet starkt åt många," säger Herren. Dan. 9:27.

JULIA. Hvems i vida världen, om ej din? FRANK. Nåväl! JULIA. Tyst, onkel hörs. FRANK. Å, ingen fara! Det drog i trappan blott; nu är du min. Släpp, dyre, älskade, han kommer in! v. v. DANN. En vacker dag! FRANK. För mycket sol, min herre! v. DANN. Just solen, tycker jag, ger den behag. FRANK. Ursäkta mig, tycker icke jag. v. DANN. Den sortens smak förstår jag ej, dess värre!

Ty dålig den bonde, som ej från plogen går, när det med tro och frihet i landet illa står. Gud skydde vår hertig och Sverige! Slut tredje akten. Första scenen. EBBA FLEMING. Re'n sol går upp, och flydd är ändtligt natten, den långa natten efter rastlös strid i fyra dar; men ack! Hur går den upp! Vänd, stjärnors drottning, sol din glans från mig!

Hör, hur mesarna hvissla och hoppa, lätta och viga från träd till träd. Se, hur domherren lyser med det stora, röda bröstet vändt mot solen. Nu flyttar han sig till en ny kvist för att mera sol. Men det sker afmätt och tungt, att snön faller från grenarna i ett regn af tusen små silfverstjärnor.

Din sol skall icke mer ned och din måne icke mer taga av; ty HERREN skall vara ditt eviga ljus, och dina sorgedagar skola hava en ände. Och i ditt folk skola alla vara rättfärdiga, evinnerligen skola de besitta landet; de äro ju en telning, som jag har planterat, ett verk av mina händer, som jag vill förhärliga mig med.