United States or Jordan ? Vote for the TOP Country of the Week !
O du, som sjunker stum och sluten ned Ur molnens rymd på svarta vingar, Förnim den sorgsnes klagan, milda natt, Förnim den olycksaliges förtviflan! Hvems är den röst, ur klippans refvor irrar, Lik flodens brusning, lik en suck af hafvet, Ditt tysta, vemodsfria tåg till mötes?
Ella stälde sig framför stenen med armarne i sidan och såg på den unga qvinnan. Hon var mörkhyad och hade vackert brunt hår. Hennes fylliga kinder voro friska och röda, och när hon skrattade, lyste de vackra tänderna mellan läpparne. Hvems trolofvade är nu egentligen Toimila Hedda? frågade han helt plötsligt.
Kandidaten satte fötterna i marken, så fast och säkert som en liten norrbagge, Hertha styrkte sin hållning genom att slå upp sitt halft förolyckade paraply, och jag började just bli liksom rädd för den okände manlige gestaltens öde, när han sprang fram och utan vidare slöt mig i famnen, med fältflaska och min höjda björkkäpp, och utropet: »Kære, söde, gamle Ave!» röjde på en gång sin danska börd, sina känslor och på hvems syndaregister hans närvaro här skulle skrifvas.
"Torka tåren bort, min flicka, Kom i boden utan smycken; Där finns kista uppå kista, Fäst på dig af allt det bästa. Mången fästman frågar sedan: 'Hvems är flickan, hvems är jungfrun, Hvems den undersköna bruden? O, att jag den sköna finge! När hon framgick, blänkte klacken, Stod hon stilla, lyste väggen, Satt hon, spratt af glädje jorden'."
Hon slog nu i åt dem en liten tår kaffe och gaf dem hvardera deras andel af sockret. Gossarne bråkade sinsemellan om hvems bit som var större, och mätte och jemförde bitarne med hvarandra. Men de fingo snart brådt, då Hellu påminte dem, att kaffet kallnade. Modren bäddade sängen och städade rummet, och gossarne stego upp för att kläda på sig.
Folket sade sen: "Anamma! Än har gubbens vår ej flytt Forna junkern är densamma, Bor i hjärtat oförbytt. Tiden på hans hjässa snögat, År och mödor böjt hans kropp, Pojken log dock än ur ögat, Skälmen kröp ur gömman opp." Hvems är palatset, som jag for förbi I kvällens mörker nyss? Hvem bor däri?
År kommo och flydde igen, Kung Fjalars' ära spordes från land till land; Men om hans dotters öde hörde Ingen på vida jorden ett ord, ett ljud. Hvems skall flickan af Shelma blifva, Hvem skall plocka dig, lundarnas ros, Fläkt kring strömmarnas stränder, Hvem skall andas din svalkas doft?
Men högst vid bordet brann ett ljus, Det enda i de frommas hus; Dit ställdes mjölk och hvetebröd, Men ingen njöt dess öfverflöd! Jag frågte, hvems den platsen var "Den gode ängelns", gafs till svar. En samling sånger. Förra samlingen. Vårt land, vårt land, vårt fosterland, Ljud högt, o dyra ord!
"Mamma borde neka Lyyli att komma på bryggan, hon är der bara i vägen för oss och så faller hon ännu en vacker dag i vattnet." "Men ja' fallej inte", försäkrade Lyyli. "Hvarför får inte Lyyli se på, när ni metar?" frågade modren. "Men hvems fel är det, om hon faller i sjön?" vidhöll Arvi. "Lyyli aktar sig ju, att hon inte faller?" "Lyyli attar sej."
Jag viste inte rätt hvad jag ärnade göra, tog blott hatten, parasollen och handskarna och begynte gå åt gästgifveriet till. Ingalunda var hon väl nu hemma, men kanske viste man där, hvart hon gått. De skulle åtminstone kunna säga i hvems sällskap hon gått ut... Om fröken Verther var hemma? Joo fick jag till svar.
Dagens Ord
Andra Tittar