Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 25 juni 2025
Gräsmattan sträcker sig ner till en grå stuga, omgiven av en trädgårdstäppa, och ända ner till sjön, där hamnen ligger med båtbrygga, sjöbod, sumpkista och nät. Detta är skräddarns!
"Mamma borde neka Lyyli att komma på bryggan, hon är der bara i vägen för oss och så faller hon ännu en vacker dag i vattnet." "Men ja' fallej inte", försäkrade Lyyli. "Hvarför får inte Lyyli se på, när ni metar?" frågade modren. "Men hvems fel är det, om hon faller i sjön?" vidhöll Arvi. "Lyyli aktar sig ju, att hon inte faller?" "Lyyli attar sej."
Vad säger han för slag? väste gumman. Ja, det sa jag! sitt i båt och låt oss komma av! Vem är det som kommenderar på sjön, om jag må fråga? inföll nu Gusten, som tyckte att man gick hans ära för när. Och så satte han sig till rors, lät hissa på och tog skotet till sig. Båten var djupt lastad, vinden var ytterst svag, solen brände hett och sinnena voro i jäsning.
Utanför var sjön öppen, med undantag af en enda tämmeligen lång klippa, som på ett godt afstånd från den senare af de nämnde holmarna höjde sin rygg betydligt öfver vågen och, sedd från längre håll, tycktes sammansmälta med den stora landsträckningen.
Den som gör Guds vilja, den är min broder och min syster och min moder.» Och han begynte åter undervisa vid sjön. Och där församlade sig en stor hop folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den ute på sjön, under det att allt folket stod på land utmed sjön. Och han undervisade dem mycket i liknelser och sade till dem i sin undervisning: »Hören! En såningsman gick ut för att så.
Men jag vet, att, när jag gifte mig, var jag så ung, att jag trodde kärleken vara ett botemedel mot all världens olycka, och när jag såg Elsa strålande och lycklig, när vi följdes åt i skogen och på sjön, när jag såg henne bli brun av solen och hennes vita lemmar sköljas av sommarvågen, då glömde jag, att olyckan kunde komma, och jag intalade mig att vad jag befarat endast var en inbillning.
Carlssons ovana öra hörde ingenting, men Gustens tycktes vilja knipa ett svagt dån ifrån ostsidan, där en molnvägg, tjockare och svartare än den töckenslöja, som insvepte synranden, hade stigit upp. De stodo stilla en stund, tills Carlsson kunde uppfatta ett sakta brus och ett dunkande, som nalkades. Vad är det? frågade han och kröp intill Gusten. Det är sjön! svarte denne.
Rodnande syntes hon där, i sin blyghet ljuf till förundran; Lik en strimma af sjön, som, af morgonstrålar begjuten, Smyger sig in och rodnar emellan skuggiga lundar, Sågs i sin fägring hon nu emellan de gamle i kammarn. Men af förtjusning greps den rike befallningsmans hjärta, Sinnet af värma mjuknade opp, och kärlekens sötma Blandades mild som honing i bloden och smekte hans ådror.
Ja, efter ingen ann är hemma, svarade gumman. Den välsignade gossen är ute på sjön med bössan och så tar han Norman med sig, så det blir aldrig något uträttat.
Man kastar näten i sjön också, svarte Carlsson, men det får man lov att göra, om man vill vinna något. En kan ju försöka, men inte få vi några badgäster, inte, avslutade den gamla, som upphört tro på önskningar. Åtta dagar senare kom en fin herre gående nere i ängen och tittade sig omkring.
Dagens Ord
Andra Tittar