United States or Sudan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Det blev ett ögonblicks skymning i rummet. Ett tjockt rökmoln från en fabriksskorsten drevs av vinden förbi fönstret. Säg, Tomas är det riktigt bra att du är mycket tillsammans med Johannes Hall? Tomas blåste ut röken från sin cigarr genom näsan. Kära mamma, jag bör väl vara gammal nog att kunna välja mina vänner själv. Ja, ja, du bör väl det... Hon gick tillbaka ut i salen.

Men utan fara kom de in över landgången och befann sig nytt i ångbåtens värld. Man gick ifrån land, hjulen började välva sig omkring; rökmoln och ett dovt dån utgjorde den simmande drakens avsked från Strängnäs. FOTNOT: Detta brukas inte nu vid avresan från en stad, blott vid ankomsten. Tredje kapitlet Den, som vill skära glas, min herre, han måste ha diamant!

Se, HERRENS namn kommer fjärran ifrån, med brinnande vrede och med tunga rökmoln; hans läppar äro fulla av förgrymmelse, och hans tunga är såsom förtärande eld; hans andedräkt är lik en ström som svämmar över, att den når ändå upp till halsen. Ty han vill sålla folken i förintelsens såll och lägga i folkslagens mun ett betsel, till att leda dem vilse.

I samma ögonblick fläktade ett glest rökmoln kring lurendrejarens båt, en knappt hörbar smäll följde detta, och dess verkan var i detsamma spord slupen; ty med fälld hand och sjunket hufvud neddignade löjtnanten i famnen den matros, som laddat kanonen. Hans anlete var blodstänkt, ett fint lod hade krossat hans panna.

Och jag skall låta undertecken synas uppe himmelen och tecken nere jorden: blod och eld och rökmoln. Solen skall vändas i mörker och månen i blod, förrän Herrens dag kommer, den stora och härliga. Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst.

"Herr Nymark, tag emot!" ropade Alma, som under tiden sökt en ring, hvilken hade flugit långt bort öfver hennes hufvud. Nymark höjde sin käpp. John satt hela tiden verandan, rökte papyrosser och läste tidningarna. Men slutligen lade han bort dem, blåste ut väldiga rökmoln och försjönk i djupa tankar. Blicken vändes gång efter annan till dem der nere, men tankarna tycktes vara annat håll.

Josef Nilson låg i ett rökmoln en soffa. De bjödo honom ej sitta ner eller stanna kvar. Men han drog ut visiten med en massa frågor. Josef Nilson reste sig upp och började av och an golvet med sina rytmiska, koketta steg. Han strök sig i sin stora rödlockiga man. Han liknade ett lejon, som legat och dåsat i sin bur och väckts av ett pladdrande barn.

Avbiten ny stat! och varför tala om hjärta? och däck! Men ett gläder mig: hon misstyckte inte, att jag vågade ett du till henne. För den skull och alltså, aldrig mamsell mera! Han gick ned i matsalongen och handlade sig en cigarr, som han också tände, kom upp igen satte sig med hög och fri uppsyn sin koffert, drog långa rökmoln ur cigarren, och såg superb ut.

"Ni måtte alls inte intressera er för qvinnans frigörelse?" frågade Nymark. "Nej," smålog Alma. "Om det berodde mig, skulle jag vilja inskränka äfven mannens frihet." "Hvad säger du till det, John?" skämtade Nymark. "Ingenting," svarade John leende och blåste lugn ut ett rökmoln ur munnen. "Riktigt sant." fortfor Alma.

Under det att Lotten Brenner förtalde sin historia och punkterade den med utropsformade rökmoln, stod fru Olga och trampade sakta av och an, bortvänd från de övriga. Hon måste avlägga en bekännelse och hon visste, att den skulle mottagas med brusande indignation. Hon sa till sig själv, att hon var en självständig varelse, som inte behövde taga hänsyn till någon, men det hjälpte henne föga.