Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 3 september 2025
Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott; kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram. Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig. Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp.»
Hade du ögon så många som himlavalvets och jag släckte dem, och tänder som djupets Behemot och jag utbröte dem, så vore dina kval ett intet mot dem, som du förorsakat oss mig och henne och dem, som gåvo henne livet. Om jag rycker dig från din bruds omfamning, kan jag likväl icke frånrycka dig hennes hjärta.
Din häst rycker i bindslet och kan slita sig. Vore det i gamla dagar, skulle du kanske beskylla mig för feghet och locka mig till en överilning. Men vi ha fått annat att tänka på, du och jag. Vi äro som två träd i skogen, som vuxit i kapp för att kväva varann och som stumma stå och stirra på varann över de döda grenarna. Vi ha ingenting mer att tala om.
Och när turken nu till stället hunnit, Springer Radul fram att gripa honom, Fattar hästens tygel med sin ena, Turken med sin andra hand i brickan Och till marken rycker honom neder. Käckt till bistånd hans kamrater ila, Och de fånga lefvande Osmanen. Honom ber vid brodernamnet Osman: "Släpp mig, Radul Perovitsch, min broder, Skona lifvet, du i Gud min broder! Tag i lösen tusende dukater!
Finns inte, svarade han, utan att märka principalen. Ja men jag ser att den står där uppe, återtog pigan. Säljs inte, svarade Lampa och skulle just taga ihop med en skala, då principalen stiger fram rycker till sig flöjten och kastar den i en mjöltunna. Här är en lucka i biografien, tills vi finna L. såsom sin egen hökare.
Jag rycker av henne täcket och säger: Unge! Vad skrattar du åt?! Jag skrattar åt att du har en chokladkaka när det aldrig har legat någon chokladkaka på översta hyllan i minsta garderoben för det var bara som jag hitta på ! Då släppte jag täcket och gick in för mig själv och tänkte över den evigt unga frågan: varför skola vi män, hur gamla vi än bli, låta lura oss av kvinnor, hur unga de än äro?
Du får inte du behöver inte gå, jag kan koka te åt oss, jag har ett spritkök, sade hon ivrigt. Hennes ansikte blossade av iver och blyghet. Hon kastade sig plötsligt om hans hals och såg honom in i ögonen. Du är så hederlig, så ärlig, du springer inte efter alla slags flickor som de andra gör. Säj, viskade hon i hans öra, rycker du om lilla Lisa?
Ett djärvt beslut mognar i hans själ. Han reser sig, går in i villan, stannar framför sin hustru och säger med bestämd röst: Jag gör det! Jag gör det! Ingen i världen kan hindra mig från att göra det! O, Adolf, gör det inte! säger revisorns hustru utan att veta vad saken gäller. Hon endast anar att något förfärligt skall hända. Revisorn rycker en filt från en säng och går ut.
Mänskorna nu för tiden rycker på axlarna åt det. Men tro du din gamla farmor: underverket finns , det sker underverk varje dag. Utan underverk räddas ingen mänska. Tro din gamla farmor! Förlita dig på Frälsaren i ödmjukhet och tro på underverket att det kommer. Nej, nu måste jag gå ner. Nu kommer din pappa hem.
Dagens Ord
Andra Tittar