Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 oktober 2025
Ack ja, detta var min arrestering nådens sista år 1913 i Monte Carlo, vid det blå Medelhavet, dit röken av en algiercigarrett på ett kafé gav mig biljett i går afton. Erotologen sade till oss: Detta tilldrog sig på den tid, då jag studerade. Det tilldrog sig i den gamla staden med de krokiga gatorna, där allting kunde tilldraga sig i den vägen.
Ja, nådens Herre du, Lys nåd uti vårt sinne, Att när det dagas ute nu, Ej mörker rår där inne. Ty bodde vi i solens hus Och idel strålar såge, Men hade icke dig till ljus, I dunkel natt vi låge. Kom, du vår rätta sol och dag, Sänd af ditt ljus en strimma, Och synden i vår själ förtag, Som är dess natt och dimma. Du lifvets sol, i Kristus här Till världens fröjd uppgången!
Han bad ännu af vana, men utan hopp om bönhörelse, då han så länge sökt den bekantskap, som påstods vara så lätt att finna hemma, bara man bultade aldrig så litet på nådens dörr. Och sanningen att säga var han icke heller angelägen att bli tagen på orden. Om dörren öppnats, och den korsfäste ropat stig in, skulle han ej varit glad. Hans kött var för ungt och sundt att ha lust att bli korsfäst.
Med tro på löftet af din mund, Som aldrig kan bedraga, Vi döpa dem till ditt förbund, Att du dem må upptaga Och från all synd rentvaga. Här är den rätta lifsens saft, Den ingen du förmenat, Ett vatten, med din Andas kraft Uti ditt ord förenadt, Ett bad, däri din dyra blod Osynligt sig nedsänker, En nådens, icke vredens flod. Som gamla mänskan dränker, Men lif den nya skänker.
Deremot förekommer detta uttryck: "Herren Gud" tre gånger uti beskrifningar på tillståndet under de tusen åren, 21:22; 22:5, 6. Förut var det Kristus, som var "allt och i alla," Kol. 3:11, nu är det Gud, som är "allt i alla." 1 Kor. 15:28. Nådens hushållning begynte med: "Det är fullkomnadt." Joh. 19:30. De tusen årens med: "Det är gjordt." Uppb. 16:17.
Det var två angrepp: ett mot textkommissionen, ett mot kyrkans lära om nådavalet. Han tummade på nådens ordning och slutligen slog han upp himmelrikets portar för alla: Kommer till mig, I alle, som arbeten och ären betungade; publikaner och syndare, skökor och ståthållare, alla skulle in i himlen, till och med röfvaren fick evangeliet. I dag skall du vara med mig i paradiset.
Jag suckar alla dagar Till dig med ängsladt bröst; På världens lust bedragen, Med sår af synden slagen, Jag ropar: Gif mig tröst! Det gör dig ingen möda Att mig helbrägda få, Till lif på nytt mig föda Och ren från smittan två; Hvi skulle jag ej våga Uti min sorg och plåga Din hjälp att kalla på? Ja, gif en vink allena, Så är min räddning gjord, Ett ord ju kan mig rena, Så säg det nådens ord!
Den som föraktar Moses' lag, han skall »efter två eller tre vittnens utsago» dödas utan barmhärtighet; huru mycket svårare straff tron I icke då att den skall anses värd, som förtrampar Guds Son och aktar förbundets blod för orent det i vilket han har blivit helgad och som smädar nådens Ande!
I all sin förskräcklighet blir straffet därmed en nåd, nederlaget en seger, döden ett lif hos gudarne, mot hvilket all jordisk storhet är ringa, en omvändelse i sitt slag, hvarmed Runeberg ville säga, att "nådens ordning" ej är den enda vägen till Gud. I så måtto har Kung Fjalar betecknats som hans sista ord i striden med pietisterna.
Och dock skulle vi nog alla hellre lemna dem qvar än att se dem dö ofrälsta, i ty att de i förra fallet dock äro på jorden och ej i dödsriket. Man plägar ju säga: "Så länge lifvet varar, är det hopp," och dock är detta ej heller sanning, i ty att för dem, som smädat anden, är nådens tid förbi, äfven om de lefva på jorden. Så kan det ock vara med en del af våra slägtingar.
Dagens Ord
Andra Tittar