United States or Liberia ? Vote for the TOP Country of the Week !


"Kom, och låt de ligga", murrade Anna-Lisa. "De låg int bra, och lillgranen där ba mej göra'n fin", skrattade Maglena, "men nu håll jag te bli trött." Det hördes rösten att Maglena inte var munter som hon låtsade vara. "Ställ dej bakpå medarna en stund, får du hvila", sade Ante. "Anna-Lisa och jag rår nog me er alla tre en bra bit.

Hon svarade med en ordramsa tyska lång, att det svindlade för hans ögon. Han hörde henne med vidöppen mun, som om ordströmmen varit alltför rik för att kunna komma in enbart genom öronen. Rose triumferade: , försök inte tyska me mig, för vi talar tyska där hemma. Min mamma ä tyska . Va ä din mamma? Hon ä . såg hon honom en lång stund och sade: De ä synd om dig.

Och effekten är underbar: hans far afstår från sin brottsliga lycka; den defroquerade abbéen går i kloster; m:me Fauchon återvänder till sitt hem, ja, den materialisten och socialisten Clavières lofvar att i deputeradekammaren beakta den beträngda katolicismens rättvisa fordringar.

Hon, som gaf dem värme, mat, som de voro go'vänner med, och som var gammal och trygg att ha med. Far fick nog inte misstycka. Men inte för många pengar, inte för något pris kunde de släppa Gullspira. " de vise, att ni är som go' vänner me na också, och liksom kan hålla er till, na. får jag söka till att hjälpa mig utan", sade Ladd-Pelle saktmodigt.

»Därför att jag är bekant me’ herr Broman», svarade gossen. »Jag försökte kursa ett frimärke till herr Broman för en tid sen.» »Från Mauritiusskrek Broman och grep pojken i axlarna, att pojken gallhojade: »Låt bli! Jag har inget ont gjort

Ässässässäss, hackade sväran fram mellan tänderna. Krus och krumbukter, krus och krumbukter. Hela Sutre tar hon ned. För en fattig greve som inte kan betala. Ässässäss. Men det är välan rart att han är far till Stavas unge, he? Ska du int' skaff dig en unge, du me'? Danjel? blir du bjun kalas i Sutre. Danjel? bli du bjun kalas i Sutre. Danjel? Du har ju e flicka, du. Skaff dig en unge!

Och sant ja lever skulle ja förstått bättre för ja va trettisex år gammal. Och han me, för han var fjärdingsman, och visste både lagen och Guds ord. Och barnet dog innan de blev döpt, för de va fött i synd och elände. Löjtnant Petréus pekade dörren: Ut härifrån! Genast! Hör hon vad jag säger! Genast!! Gamla Kerstin gick lugnt mot dörren.

Ante var rädd att sågställaren vardt sint öfver det han sagt, och att det kunde höras som om han själf ville klaga, han fortfor med hurtig stämma han fömådde åstadkomma. "Si int är de någe farligt te me så'n trålj för den, som är lite vuxen och har förstånd och kan tåla sig tills en får, för alltid får en någe ändå till sist."

Du ska setta här å höra när jag berättar, för aldrig får jag en minuts ro hemma, för svattsjuka å ilännde. Hur har de inte vari för mäj i alla tider å hur ä de inte nu! Utskälld åttå alla i byn, nersvärtad inpå bara benen, å en svärfar som hissar opp min hustru å mina barn mot mäj, ensam å övergedd i hela världen, å ta mäj fan ä du inte den enda jorden ja kan tala me’.

Tänk om hans far eller tant kom just nu! Vad skulle de säga? Han blev svag i knäna av skräck. Gråt inte, gråt inte, viskade han med en röst, som stockade sig i halsen. Men Rose bara tjöt. Hon hade fått upp sin näsduk, och i den anförtrodde hon hela sin smärta. Ja har ingen å dansa me uppvisningen, om du inte kommer.