United States or Senegal ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hennes knän veko sig; hon sjönk ned på en stol. Hon stammade, hackade med tänderna och sa: Po-pojkar! Jag har någonting att tala om för er. Genast lyssnade man uppmärksamt, ty då en Willmanflicka anropar mänskligheten med kollektivet pojkar, är hennes meddelande av vikt och hennes sinnesro rubbad. Med mera stadgad röst fortfor hon: Ni kommer att skrika och väsnas, men det gör mig ingenting.
Hon såg sin hembygd växa ur hafvet: Tibble stad, kyrkogården vid stranden, hamnens utsträckta armar, som hotade att sluta sig om henne för evigt. Hon ryste till, tänderna hackade mot hvarandra; så mörkt, så mörkt! Hela hennes lif drog i en blink förbi, allt var mörkt. Hvad hon lidit var blott skuggan af hvad hon brutit, men försoningen var i lidandet. Hon kunde icke se framåt. Hon vände sig om.
Elsa hackade också så smått, hackade gångarna rena. Det var ju synd om gräset med, men ändå inte så Nu vilar vi och äter, sade Abraham. Det började gå en smula runt i huvudet på honom om det nu var vinets fel eller det ovana arbetets. Elsa dukade upp maten på bordet, och Abraham släpade fram en mosstoppad urna till sittplats. Fler än en behövdes ju icke.
Men under bordet satt en stor råtta, för lat, för djärv, för tjock eller för sjuk att låta sig störas, ögonen gnistrade i ljusskenet från lyktan. Elsa hackade tänder. Det är som förr på Blekängen. Där satt en råtta under salsbordet och stirrade på mig och Gusten. Och vi vågade icke väcka mamma, för då trodde hon, att det var folk som kom för att slå ihjäl far.
Var det icke ett ansikte, som långsamt började att klarna fram? Småtärnorna fortsatte hela tiden utanför dörren sin sång till Lucia, som hjälpte i barnsnöd och kärlek, och i somliga verser kallade de henne Ljusfreyja. För vart ord slogo de ihop händerna, först över huvudet och sedan framför bröstet. De hackade tänder, och de darrande rösterna föllo i sär skärande och vasst som tappade glasskärvor.
Han skyndade att kläda sig. Svennerna drogo skinnrutan från vindögat, och en iskall och solig morgonluft dansade in över den nyss tända brasan. Han hackade tänder, där han stod på björnfällen, och svennerna satte på honom den gyllene pannringen. Den var fodrad med en kulle av samma blå silke som hans mantel.
Ässässässäss, hackade sväran fram mellan tänderna. Krus och krumbukter, krus och krumbukter. Hela Sutre tar hon ned. För en fattig greve som inte kan betala. Ässässäss. Men det är välan rart att han är far till Stavas unge, he? Ska du int' skaff dig en unge, du me'? Danjel? Så blir du bjun på kalas i Sutre. Danjel? Så bli du bjun på kalas i Sutre. Danjel? Du har ju e flicka, du. Skaff dig en unge!
Jag vill sjunga om min vän, min väns sång om hans vingård. Min vän hade en vingård på en bördig bergskulle. Och han hackade upp den och rensade den från stenar och planterade där ädla vinträd; han byggde ett vakttorn därinne, han högg ock ut ett presskar däri. Så väntade han att den skulle bära äkta druvor, men den bar vilddruvor.
Abraham vände honom ryggen, grävde. Elsa hackade, hon höll sig tätt intill Abraham. Hon var rädd att grälet skulle utspinnas och sluta med slagsmål som häromdagen. Men det blev varken gräl eller slagsmål. Gusten satte näsan i vädret och söp in luften.
Så förundrade blefvo de öfver att den hittat efter dem en så hisklig väg som de gått, att de glömde att tänka på huru otröjsamt det var att vakna i mörka skogen, midt på natten och utan eld. Men de kommo att tänka på det när de fröso så att de hackade tänder. Om de bara hade ägt en tändsticka, en enda, så nog hade det gått att få eld.