United States or Bulgaria ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han behövde bara sitta och se på henne som brud, och hålla handen över fadern, för att tårarna skulle tränga fram och han själv känna sig fylld av en renhet och vithet i släkt med hennes. Han var nu övertygad om, att bara hon levat, skulle han ha varit en god och lycklig mänska.
Stellan stammade fram någonting. Plötsligen gav han upp varje försök att rädda situationen. Han blev ond. Inom honom mumlade det: Fan också, när han ser att jag inte kan! Vad bråkar han för? Alltid ska man behandlas som en barnrumpa. Aldrig ska man behandlas som en vuxen mänska. Du har inte läst på? Nej. Det blev tyst en stund.
Och i denna flytande massa var det som om tankarna simmat omkring snabbt som fiskar i ett ringlande stim. Han tänkte på underverket, på farbror Ekenström, på allt han upplevat denna dag, som föreföll honom lång som ett år. Och han somnade in vid en sista förbiglimmande tanke på att farbror Ekenström varit en dålig mänska.
De voro dåliga psykologer, så snart det ej gällde bedömandet av en mänska i aktion . De insågo ej, att kaptenen Gunnar var samma opportunist som de, att han, som de, följt lagen om "least resistance" och att han hunnit så långt på ärans bana som han för tillfället önskade. Det hade emellertid varit obehagliga dagar icke bara för kaptenen.
Där, på örngottsvaret, såg han en stor flottfläck från kosmetiken i sitt hår. Den bruna fläcken fyllde honom med äckel och avsky. Jo, han var en dålig mänska. Han var en förtappad varelse. Han frös så att hans tänder skakade, då han klev i sängen. Hans farmor stoppade om honom, blev sittande på sängkanten och läste ännu en bön.
Och har jag ej berömt dig som färm och rask?" Så talte Konow vredgad till korpral Brask. "Nu hörs om dig ej annat än klagomål, Hvar mänska talar om hur du blifvit bål; Soldaten slår du, där han som bäst klär skott, Och går med två tuggbussar af högfärd blott."
Jo, men Är velocipedhästen din då? Nä. . Varför säger du det då? Vet du inte att det är osanning? Jo, men Gå ögonblickligen och ställ sig i skamvrån! Det var alldeles tyst, då han gick bort i hörnet. Han gick som en för alla tider förlorad mänska, med nedböjt huvud och skammens djupa rodnad på kinderna. Kamraterna endast sågo på honom, tysta av häpnad och förakt.
Hennes tilltagsenhet stod stick i stäv mot hans uppfattning av hur en flicka skulle uppföra sig. Hans ideal skulle hålla sig tyst och stilla, vandra vid sidan om honom med en skygg, rädd, undrande blick och inte stå och glo en mänska rakt i ögonen och slå käft så att munnen kunde gå ur led. När hon slutat svarade han endast med ett kort: Jaså! Ska du inte önska mig lycka till!
Men mitt älskade, älskade barn För ja vill inte skjuta mig. Ja vill bli en god mänska. Ja vill, ja vill ! Ja vill älska Gud och Kristus Ja vill va god Ja ä så olycklig, så olyck liiii Ja vill inte bli rik. Ja vill inte ha morfars pengar, ja vill Hon måste följa med honom upp på hans rum och lägga honom till sängs som ett litet barn.
Men strängt tillbakakräfva gudarne sitt lån, Och ve den mänska, som dem djärfs förhålla det. O, du mitt hjärtas älskling, trotsa icke dem: Låt lätt min varning finna vägen till ditt bröst Och gif åt jorden denne! Bröt han ock, nåväl, Så bryt ej du! FOLKET. Hör, konung, hör din moders råd, Ty strafflöst vägrar ingen här den döde graf.