Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 18 oktober 2025
Det är illa av honom i alla fall att inte hålla sig hemma, där han har goda föredömen och gott folk att värna sig till. Men vad säger bruden? Ska vi dra sta, eller ska vi bida? Bruden hördes, och fastän hon var mycket ledsen, ville hon ändå, att man skulle börja, för att kaffet stod och blev kallt eljes.
Ack! utropade den snälla Lotten bekymrad, vad detta gör mig ledsen! Är det ingen som kan lista ut, vad som fattas henne? Och Lizzy sa: Vi skulle så gärna vilja hjälpa dig, stackars Olle! Är det ingenting vi kan göra för dig? Jag tror, inföll doktor Karolina, att vi inte böra slå bort hennes funderingar med skämt.
Och hon snöt sig kraftigt för att hejda gråten. Kors i jissi namn! skrek Ludwig. Är det Bollan? Hon betänkte sig ett ögonblick, kastade sig därpå beslutsamt mitt in i eländet och yttrade: Nej. Det är jag. Men var snäll och inte åbäka dig. Jag är ledsen nog ändå. Jag visste hela tiden, att det hänt en olycka. Jag kände mig så beklämd. Men jag visste inte, vad det var.
Jag var också ledsen för min egen räkning; det är alltid gott att ha en moster, eller så, med sig när man färdas. Man jag var säker, det skulle inte slå mig felt att träffa någon resande ändå på vägen, som ät själv, Albe! inte äter jag ensam upp alla de här. Tack, sade han, glad att även få yttra ett ord. Färdas du ofta till Stockholm? Det är minsann en lång väg emellan Stockholm och Lidköping?
Icke vara fullt viss om, att de alltid skulle förblifva vänner! Hon åtminstone var fullt säker på sig. De sutto tysta en stund. Hvad tänker du på, Bella? frågade Hanna slutligen. Jag tänker på det du sade, att du ej var viss på, att din tillgifvenhet för mig är varaktig. Var ej ledsen på mig, Bella min, men huru kan jag annat? Den är ju icke pröfvad ännu.
Vi lyckades också till sist glömma det intryck vi haft av den lilles gråt, och vi tillbragte en angenäm dag, som vi alltid gjorde i staden, när vi visste, att vi icke behövde stanna där. Stämningen stod just på sin höjdpunkt, när min hustru i viskande ton frågade mig, om det skulle göra mig mycket ledsen, ifall hon reste hem med en tidigare båt.
I sanning, ja, en likhet, det är gifvet. JULIA. Ack, onkel, jag är ledsen, jag vill dö. v. DANN. Hvad nu? Där ute finner du en sjö, Gå, kasta dig i den, så slipps ju lifvet. JULIA. Ja, skämta! Jag är allvarsam. v. DANN. Hvad grubblar fröken på? Säg fram! JULIA. Jo, på herr Frank och på hur öfverdrifvet Han bär sig åt mot er i allt. v. DANN. Den saken, flicka, kan du ta helt kallt.
En dag efter middagen, då de sutto inne i skrivrummet, reste sig Stellan och började gå av och an med händerna på ryggen. Säg, pappa, sade han till slut utan att stanna han hade känslan av att faderns svar skulle verka bestämdare, ofrånkomligare, om han stannade: Säg, pappa, skulle ja göra dig mycke ledsen, om ja inte blir officer? Vad ska du bli då? Ja vet det inte än.
Ja, jag är verkligen ledsen, att jag inte får höra slutet på historien, ty den var spännande. Sen dess, fortsatte Betty, har jag tänkt och trott och stundom funnit bekräftat att vi överdriva betydelsen av våra handlingar, de onda ej mindre än de goda.
Jag finner, Att ni är ledsen än, jag märker grant, Att gammal harm inom er brinner TRYGG. Mitt gråa hufvud vill jag ge i pant JULIA. På hvad? På att af er jag intet vinner? TRYGG. På att hvad fröken menar ej är sant. JULIA. Men hvarför vägra då att hjälpa? TRYGG. Det blef ej hjälpa, fröken, det blef stjälpa. JULIA. Att göra, som jag ber?
Dagens Ord
Andra Tittar