United States or Suriname ? Vote for the TOP Country of the Week !
En gång sade dock modern något, hvilket liksom en dolkstöt trängde in i hennes hjärta. Hon hade just då gifvit korgen åt en synnerligen rik och väl aktad trävaruhandlare, hvaröfver modern var mycket ledsen. Få se, sade hon, att du ännu blir utan man. Först skrattade Sara öfverlägset åt dessa ord, men sedan förargade de henne, och slutligen kände hon att de sårade henne.
Men arrendatorn hade bara femårskontrakt han, och efter allt krångel han haft, började han packa in för att draga dädan. Och därför satte han till alla krafter att suga ur jorden vad han kunde; låg efter Höjer som en igel, studerade kontraktet om nätterna och klämde sedan till allt vad han kunde. Höjer blev snart ledsen och tog plats som båtbyggare på en grannö för att vara ifrån alltsammans.
Han minns att Ziri föreslagit att de skulle gå bort och äta kväll på ett avlägset värdshus, men att han avslagit det, han hade inga pengar, men det hade han inte sagt henne, bara att han nyss ätit. Hon hade sett ledsen ut, kanske var hon hungrig själv? eller anade hon att han svalt sig fram? Herre Gud, behövde hon mer än betrakta hans rock för att se det?
Flickorna hade under en paus dragit sig in i ett inre rum och Bella hviskade förebrående till Hanna: Du hade icke bordt kalla Lillis tillställning en marionett-teater, hon hörde det och är nu så ledsen. Hvad är det då annat? utbrast Hanna häftigt. Idel förställning, koketteri, fåfänga, afundsjuka, låtsighet .
Den ene var kusken, den andre var prästens son och den tredje var Ludwig. De unga herrarna hade slagits i fyra omgångar och vilade sig nu för den femte. Prästens son var illa åtgången, Ludwig däremot helbrägda men dorsk och ledsen, därför att saken aldrig fick någon ända.
Och han var missnöjd med mig. Jag hade varit oförsiktig. Jag hade följt honom ut i korridoren. Det var »icke diplomatiskt». Jag var bara ett litet tidsfördrif, och han är redan trött. Än sedan. Skall jag vara ledsen för det? Jag ångrar ingenting. Jag lider nu. Jag lider så, att det känns, som skulle kropp och själ slitas i sär. Men det skall gå öfver.
Hvarför sökte han ej med ett enda ord försvara sig och bevisa grundlösheten af mina beskyllningar? Jag skulle så gärna trott honom. Var han uppe ännu, gick han fram och tillbaka, såsom han brukade, då han reflekterade öfver någonting? Eller låg han redan? Hvad tänkte han om mig? Var han ledsen, hatade han mig? Eller förstod han att det blott var kärlek altsammans?
Att ta den med blir svårt, Den kunde gå i kras och släcka solen. v. DANN. Aha, min fröken, knäpp på den fiolen! Han kan ge svar på fråga, som du ser. Jag är ej van att säga nej åt er, Tål också skämt af er, men ej af alla. v. Har fröken något mera att befalla? Ja, att ej Trygg får vara ledsen mer. TRYGG. Tack för den rösten! Trygg är hastigt slagen: Godt ord af er, och allt är godt igen.
Kusin hjälper så många andra i saker, som de själfva kunde uträtta, och blir så lätt ledsen på mig. Kunde jag själf se längre, än jag ser, och skulle jag förstå att urskilja, om det är moln eller fartyg, som skymta där ute på hafvet, så ville jag visst icke be någon trötta sitt öga med att kasta en blick dit."
Men det var ju alldeles naturligt, huru skulle han kunna annat, han var ju ej blind. Hvilken rätt hade jag att ogilla detta? Alla andra blefvo ju också förtjusta i henne, jag själf främst. Och var det förnuftigt att bli ledsen på Antti därför att han icke kommit ihåg att betrakta soluppgången, emedan han så ifrigt resonnerat med Agnes? För min skull hade han väl inte glömt det.
Dagens Ord
Andra Tittar