Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 24 oktober 2025
Man förvexlar här änden med Kristi tillkommelse att taga hem sin brudskara och läser: "Och då skall Kristus komma att hemta bruden," ehuru det icke står så. Den "ände," som åsyftas, är samma "tidsålders ände," angående hvilken lärjungarna hade frågat, v. 3. De ville hafva reda på, när denna onda tidsålder skulle sluta och Herren upprätta sitt rike.
Tala icke ensamt till mig, sade Jonas. Du borde se, att jag följes av flera. Du talar som en vansinnig. Människa, vad vill du? Jag läser i dina ögon ett ont uppsåt. Jag såg din brudsäng, sade Jonas; hon lyser skönt av silver och elfenben. Men du skall aldrig vila i den. Hon är bäddad förgäves.
Det ser man ju jämt, och det kallar jag oseder, Albert! inte är det värt att heta god, ädel eller lycklig, om man inte är det. Och aldrig är det värt att till vinnande av en sak bruka annat, än det man vinner den med; så tycker jag. När det fattas mig olja till kitt, inte ställer jag mig då och läser över kritan; utan jag går ut och skaffar mig olja, som jag blandar i kritan, och det hjälper.
Där är han igen i vattenläge. Anna-Clara far hem. Det är ännu tidigt på morgonen och uppe i land blåser det inte så mycket som på sjön. Det är varmt och vackert men ändå är det icke en vanlig dag. Morgonens stora äventyr bor ännu i hennes hjärta. En dag får Anna-Clara ett långt brev från kaptenen på u-båten. Det är ett vackert och roligt brev och hon läser det många gånger.
Hans ton, som hittills varit lätt sarkastisk fick med ens en anstrykning af fullaste allvar: »Ju mer jag läser dess mindre lust får jag till att sjelf göra någonting.» »Hur kan det komma sig?» »Jag ser hur tråkigt det är; och det pinar mig. Sådant vill jag inte skrifva.» Det lyste upp af glädje i moderns bruna ögon. Det var ju hennes egna tankar, som fingo ord.»
Se, om du lofvar förgäta en stund ditt bekymmer och lyssna, Läser jag sakta en sång, som diktats med tankar på Adolf; Kalla den blott ej svärmande; så, om fången han blefve, Skulle det hända; i allt är österland och är sanning."
När I nu fån se 'förödelsens styggelse', om vilken är talat genom profeten Daniel, stå på helig plats den som läser detta, han give akt därpå då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och den som är på taket må icke stiga ned för att hämta vad som finnes i hans hus, och den som är ute på marken må icke vända tillbaka för att hämta sin mantel.
Sålunda läser man på ett ställe, der han filosoferar öfver existensens intighet: »Som Stagiriten lärt: all varelse består, Att ingenting begynt, att intet ände får, Fast om det till sin art syns ändras, intet ända , Men lik en eld af eld sig alltid låter tända»,
Stundom läser jag någon roman en aftonstund, ty att dertill använda Guds klara ljusa dag synes denne mig nästan för god, och någon förståndsläsning kommer naturligtvis ej i fråga för ett fruntimmer. Stundom går jag ut på visiter, men också det är allt litet tomt, och så broderar jag igen; och ni vet ju att jag har rigtigt vackra kragar. Och dermed har jag sagt hvad jag om min lefnad vet.
Men jag har förr kunnat läsa, och jag kan aldrig tillfyllest prisa Gud för den välsignelse han gifvit mig genom sitt ord. Och ännu i dag, när någon af de mina läser högt för mig, kan jag stundom bli så glad, att jag bara vill sjunga."
Dagens Ord
Andra Tittar