Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 september 2025
Borta var den mörka vintergrönska, som förr gladde det skumma ögat, kanariefåglarna hade flyttat till svalare länder, artilleristerna hängt sina kornetter i Tivolis pilträd, på golven stodo inga virabord, inga tobaksmoln förmildrade det bjärta solskenet, där förr var glädje och liv och värme, där ljusen från kronorna speglade sig i speglarna, och fontänen sorlade under lagrarnas kronor där satt en herre och drack en kopp kaffe, under det att en kylig vårvind strök sig in genom den öppna dörren.
Ingen märkte det; man hvilade en stund och kommenderade sedan åter i gevär. Generalen, en kraschanerad spelorre ur rektors klass, tog gravitetiskt in sin plats och lät truppen defilera förbi. Gardet af rektorister och konrektorister, skolans heroer, en rangkår med dubbel grad äfven för den simpla soldaten, paraderade förbi med oklanderlig ordning och skördade en bifallsvink af generalens hand.
De drog tillsammans ut på äventyr, besökte kvinnor och opiumhålor och satt på de väldiga krogsalarna och lyssnade till sorlet från de drickande, brådskande människorna. De besökte underjordiska krogar och danstillställningar, alltid blott som åskådare. Då han begagnade opium första gången rökte han icke, utan de tog in det i små tabletter som innehavaren till stället försålde.
Min vän räckte in sin hand genom luckan; då rördes mitt hjärta över honom. Jag stod upp för att öppna för min vän, och mina händer dröpo av myrra, mina fingrar av flytande myrra, som fuktade rigelns handtag. Så öppnade jag för min vän, men min vän var borta och försvunnen. Min själ blev utom sig vid tanken på hans ord.
En half timme förflöt. Hon slöt ögonen och drömde. Hon tyckte sig vara uppe hos herrskapet i våningen. Köket var ljust och gladt, salongerna strålade af ljus, den stora julgranen var tänd. Småbarnen dansade, och husjungfrun kom in på fyra fötter, kom i skinnpels och med gåfvor i fånget, kom som julbock och slängde också till henne ett paket, det med det svarta klädningstyget.
Upptänd av mjödet och den allmänna yran, där ingen längre kunde skilja mellan sorg och hämndbegär, knäppte Ingevald slutligen de stora silverringarna ur sina öron och trängde sig in under lågorna. Där har du gott silver, husfreyja, ropade han. Det är finnkvinnans arv. Håll fram det inför de isskäggiga i domaresätet.
Han stred mot begäret att tänka grymt. David tänkte att även detta drag hos honom vållade honom stora bekymmer, men han antydde det aldrig. En dag satt David och talade om de beryktade järnburarna som Ludvig XI lät hänga på kedjor och i vilka han spärrade in sina fiender så att de varken kunde sitta, stå eller ligga. Och, sade David, kungen gick utanför buren och pekade finger åt dem
Och när HERREN, din Gud, har låtit dig komma in i det land dit du nu går, för att taga det i besittning, skall du låta berget Gerissim bliva platsen för välsignelsen och berget Ebal platsen för förbannelsen. Hållen då alla de stadgar och rätter som jag i dag förelägger eder, och gören efter dem.
Tala om det för mig! Jo, för att ge dig de där frimärkena begick jag en dumhet. Hon såg på honom: Så du pratar! Nej, det är sant! Berätta! I detta ögonblick flög lögnens furste in i Stellan. Det föreföll honom med ens, när han såg hennes spänning, att historien med frimärkena ej var tillräcklig i sin verkliga gestalt. Den var alltför enkel, alltför barnslig...
krigsmakten till lands och vatten röras och formeras samt rikets övriga inbyggare frodas och glädjas tills de i livets tysta småtimmar viska ett stilla godnatt och tåga in uti Evighetens Säkra Hamn. OLSSON , djur- och människovän. Får man medföra potatisbössa till stadsfullmäktiges sammanträden och i nacken tussa de fullmäktige, vilka tala för länge, frågar oss en benägen insändare.
Dagens Ord
Andra Tittar