Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 8 juli 2025
Hon stod rak och stolt i midten af rummet. Hennes kinder blossade, munnen svalde af lefnadsfriskhet. Hon var hvithylt och välskött, drägten vårdad och dyrbar och hon var en vacker illustration till sina egna ords sina egna lefnadsåsigters riktighet. Modern stod vid dörren, blek, böjd och nedslagen. Adjö, barn, sade hon, när du kommer i nöd, så är min stuga öppen. Mitt hjerta likaså.
Den hade kommit till henne, liksom solstrålarne uppsöka en mörk och ödslig väg, och när den åter gick, skulle hon bevara återskenet deraf djupt inne i sitt tacksamma hjerta. Hon uppsteg och skakade sorgen af sig med en beslutsam rörelse. Nu var hon åter fullkomligt herre öfver sig sjelf.
"Om ni blir sjuk sedan, så låter inte John er komma en annan gång," sade han. Och sålunda blefvo de kvarsittande der för återstoden af kvällen. De superade, samspråkade gladt och skrattade. Bekanta fruntimmer kommo och helsade på Alma. Hon försökte göra sitt bästa för att visa sig tacksam emot dem, men i sitt hjerta önskade hon, att de snart skulle gå och lemna Nymark och henne allena.
Han teg äfven, när fadern skickade Gustaf en handkassa, och i ovanligt rörda ordalag förklarade huru djupt han känt detta fina drag af hans goda hjerta.
Det är så att hör du, för mig bort till fru Mäienen i gröna salongen, jag kan inte se det der kurtiserandet. Förlåt, söta Atte ... ett glas vatten, men kokt, du jag törs inte dricka Neva-vatten, för jag blir strax dålig. Kom! Hon tog hans arm och gick ut. Nadja och Carl hade ingenting märkt, de fortsatte sin lilla scen vid kakelugnen. Fru Mäienen satt med husets värdinna och utgöt sitt hjerta.
Bort ifrån mig, dessa elaka afsigter, jag vill med Guds hjelp försöka vara lycklig och nöjd. Ty man är endast lycklig då man är nöjd med sig sjelf, sitt hjerta och sitt samvete. Väninnan tyckte icke om denna förnöjsamhet, utan ändrade sista punkten så att missnöjet skulle hållas vid lif.
Nu började hon, medan hon ännu var uppe, att rusta barnens linne och kläder och städa lådor. Hon talade ofta med Johan om religion och andra höga frågor. En dag visade hon honom några guldringar. Dem skall ni få när mamma dör, sade hon. Hvilken är min? frågade Johan, utan att fästa sig vid tanken på döden. Hon visade en flätad flickring med ett hjerta på.
Hon låg och lyssnade efter hvarje uttryck, hvarje skiftning i hans röst, hon vågade knappt andas för att icke gå miste om en enda nyans och hon kunde höra sitt eget hjerta slå. Han dröjde vid sommarminnena, plockade dem fram det ena efter det andra, små doftande buketter, för dem båda att glädjas åt.
Detta hade han ju fått hvar som helst. Men hans hjerta drog honom till de två, som ännu möjligen kunde ha en gnista ömhet för honom. Jag upptager från landsvägen en stackars larv, som är i fara för kärrhjulen och jag skulle visa ifrån mig den första menniska, som någonsin vädjat till mitt hjerta?
Och modren hörde sin förstföddes första ord, och glädje och frid vardt åter i hennes hjerta, och hon dröjde så qvar öfver den natten, och satt vakande öfver sitt barn. Och Herren skyddade henne, så att hon ej blef upptäckt af någon, och att intet vildt djur nalkades henne.
Dagens Ord
Andra Tittar