Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 29 maj 2025
Och nu, i mitten av februari kom underrättelsen att han skjutit sig i Köpenhamn. Anledningen var skulder och ett dåligt fruntimmer. Det vill säga: hon var egentligen inte så dålig heller. Men hon var bara cirkusryttarinna. Stellan hade till och med själv sett henne en gång, då hennes cirkus var i staden. Hon hade ridit på en svart hingst med vit sadel och själv hade hon haft hög hatt på huvudet.
Bättre hingst hade ingen kunnat skaffa dig. Men så fick jag också söka fem hela veckor. Och det gjorde ont i ryggen att sedan oupphörligt krypa in i stallet genom gödselluckan för att smussla undan havren från Valdemars häst och lägga den för din. Med ett sådant djur kunde du ha ridit omkull stenstolpar.
Jag vågar honom mot prokonsulns trakiske hingst. Det kan du göra tryggt. Jag hoppas det. De båda ynglingarne befunno sig nu utanför Lysis' samtalssal, ett av dessa för atenarne sa kära, med målningar smyckade tillhåll, av vilka staden ägde flera än året har dagar.
En gångstig ser jag vid flodens strand, Den tyckes ju nå ditt slott; Jag väljer stigen, ur kvalmet snart Min fåle mig bära skall." Och strax han kallar sin käcke slaf: "Fort, hämta min hingst, Ivan! Gör falken färdig, min hvita falk Skall blänka i skyn i dag!" Furst Voldmar springer ur vagnen lätt, Sin skara befaller han: "Till slottet skynda på förhand, folk, Förkunna min ankomst där!
Bär jag henne drufvor i min bröstduk, Mögla skola de på långa vägen, Eller på min hemfärd saknans tårar Fräta opp min näsduk intill bitar." Honom svarar kapetan Johannes: "Fjärran dväljs också min älskarinna; Men så snart jag saknar henne, frågar Icke jag: är klar, är mulen natten? Ej min hingst: om vada finns i strömmen; Öfver fält och ej ett spår oss röjer, Öfver ström och ej en bölja plaskar."
Låt mig nu leda dig fram till drottningen, så att du ur hennes vackra händer får mottaga det pris, som rättvist tillkommer segraren. Han skakade oupphörligt broderns hand, under det att han förde honom fram till bänken. Jag lyckönskar min frände, sade drottningen med förställd inställsamhet. Jag lyckönskar min frände till att ha en så eldig hingst och en så anspråkslös broder.
Min bror vill jaga, min ädle gäst Vill pröfva min park en stund, Må folket samlas, vi komma snart, Nu följer oss ingen här!" Så sagdt, på frustande gångarns rygg Han kastar sig vindsnabb opp. Furst Dmitri tyglar sin stolta hingst Med fradgiga betsel ren, Sin falk han bär på sin höjda hand, Hans broder emottar sin, Och vagnen rullar i damm sin kos, Och skarorna fly med den.
Han såg upp från svärdsknappen, smickrat häpen över en så ovanlig stridslust hos Valdemar. Herr Svantepolk, sade han, jag tillstädjer, att konungens befallning blir lydd. I nästa ögonblick syntes den okände mellan hasselbuskarna på sin häst, en bred tung hingst med yvigt hår omkring hovarna och nästan bockaktigt skägg under huvudet.
Ej af blommor, men af starrgräs knöt För sitt hufvud hon en sorglig krans, Bröt en tistelkrona, fäste den Till ett smycke på sin höjda barm Och af halm en gördel sammanvred, Yppigt fjättrande sitt smärta lif. Så till furstesonens höga slott Styrde nu slafvinnan tyst sin färd. Och strax han kallar sin käcke slaf: "Fort, hämta min hingst, Ivan!
Dagens Ord
Andra Tittar