Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 3 maj 2025
Bär jag henne drufvor i min bröstduk, Mögla skola de på långa vägen, Eller på min hemfärd saknans tårar Fräta opp min näsduk intill bitar." Honom svarar kapetan Johannes: "Fjärran dväljs också min älskarinna; Men så snart jag saknar henne, frågar Icke jag: är klar, är mulen natten? Ej min hingst: om vada finns i strömmen; Öfver fält och ej ett spår oss röjer, Öfver ström och ej en bölja plaskar."
Och jag, arma flicka, fiker, Söker skingra saknans mörker, Vårda värmen i mitt sinne, Vill som våren vänlig vara, Synas ljus som sommardagen. Och jag gläds, fast sorgen gnager, Ler, fast tåren trängs i ögat, Men min fågel märks dock icke. Hvarför är så flyktig våren, Hvarför dröjer sommarn icke? Så jag tänkte fordom ofta, Frågte, utan svar, af mången.
EUBULOS. När allt, hvad man i lifvet älskat mest, tags bort Och kärlek äger endast saknans tomhet kvar, När natt är i vårt väsen, när vårt inres sol Gått ned med själfva hoppet om en morgondag, Då, yngling, kan man andas än, men lefver ej. HYLLOS. O, finns en så till hjärtat nakenplundrad man? EUBULOS. Han finns: den olycksfödde, som din fader är. HYLLOS. Du? Har ej du de dinas varma kärlek kvar?
Dagens Ord
Andra Tittar