United States or Zimbabwe ? Vote for the TOP Country of the Week !


Sucken togs af strandens fläkt i famn, Sänktes sakta en bubbla ned, Och med bubblan flöt den bort sin kos; Och Nadeschda bröt en ros igen, Leende, förklarad, glad som nyss. omsider kom hon till en bukt, Där från yra lekar hvilande I en bädd af blommor böljan låg; I dess spegel, blank och silfverklar, Ville nu slafvinnan se sin bild.

Med sin stämmas milda bäfvan Gaf till svar den obekanta: "O furstinna, för att gifva, ej begära, Står den arma kvinnan för er: Genom er har lifvet unnat åt slafvinnan Några ljusa år af sällhet; Hvad hon äger, tvenne söner, nu hon bjuder Som sin späda vedergällning.

O flicka, ej din skönhet Hos dig hon skåda skulle, Ej dina ögons himlar, Ej denna själ, som spelar Med dagrar och med skuggor I dragen af ditt anlet; Slafvinnan, blott slafvinnan I dig hon skulle skåda, Och visste hon min kärlek, Hon slet dig från min sida, Om stycken än dig följde Af mitt förblödda hjärta."

Hekimen mötte den gamla Fatme när hon kom med oljan och, vis som han är, gissade han att slafvinnan hade något ondt i sinnet, och förbytte den till en blott färgande olja, som väl svider dugtigt i skinnet, men som han kan tvätta bort med en annan vätska". Paschan satte sig åter ned soffan, derifrån han i förskräckelsen uppstigit. "Allah, allah! sådan ilsken stygga!

Men ur den bedjande modrens hand Drog Dmitri sin och dolde sin kärlek ej: "Min moder", han sade, "din Dmitri skall Ej mer förtvifla, icke förloras mer, Om till hans vilda, flammande, tärda barm Din makt hans broders maka, slafvinnan, fört."

Nåväl, vår minister önskade helst att ej vidare behöfva besvära höga Porten med denna sak. Slafvinnan säges vara köpt af ers excellens. Gif henne fri, köpesumman skall blifva eder återbetald". "Backalum, vi väl se", sade Paschan betänksamt, blåsande röken ur sin pipa. Efter en kort tystnad tillade han: "Gerna ville jag göra eder till viljes, det är dock denna gången icke möjligt.

Rubbad var den sköna bilden nu, Störd, förvirrad, mulen, dyster, vild; Men den ädla flickans öga log: "Sådan, unge furste", sade hon, "Skall slafvinnan sin faders bud, Om han vill det, träda för din syn, Ej en låga väcka i ditt bröst, Men en flyktig fasas kyla blott." Och hon gick från bäckens blomsterstrand, Följde tyst en stig mot slottet hän, Under vägen ordnande sin dräkt.

Fri är hon buren; den, som till en ängel föds, Är fri ifrån sin födslostund, Och frihet ger jag henne nu, som gåfva ej, Men endast som bekräftelse." Och åter till slafvinnan mild han vänder sig: "Stå upp, Nadeschda", säger han, "Din rymd är fläktens rymd, din värld är fågelns värld, Du äger ingen herre mer.