Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 11 september 2025
En kattunge växer i pälsen helt lätt Och dock mycket sötare är." Anna H m Preinitz. De små missionärerna. Ett ståtligt skepp med hvita, svällande segel gled en dag för många hundra år sedan uppför Röda hafvet. Solen brände hett på dess däck, där matroserna under ständig sysselsättning ilade fram och tillbaka.
Vad säger han för slag? väste gumman. Ja, det sa jag! sitt i båt och låt oss komma av! Vem är det som kommenderar på sjön, om jag må fråga? inföll nu Gusten, som tyckte att man gick hans ära för när. Och så satte han sig till rors, lät hissa på och tog skotet till sig. Båten var djupt lastad, vinden var ytterst svag, solen brände hett och sinnena voro i jäsning.
Solen sken hett på de hvita stenhusen, och dammet, som yrde omkring, brände honom hetare än sjelfva den fina, genomträngande landsvägssanden. Rännstenarnes stinkande atmosfer här och der på bakgatorna steg honom åt hufvudet, och hans ännu vacklande helsa led af den heta, osunda luften.
Och medan han väntade, tänkte han på hur vacker hon var den gången, när hon gick barfota och i lintygsärmarne och bar vattämbaret från brunnen som han alltid sprang ut och hjälpte henne med. Kom så gå vi ut, sa Mari och viftade sig med näsduken. Axel gick med ut på verandan, men visste inte vad han skulle säga; oaktat månen sken och det varit hett i stugan.
Då ropade han henne tillbaka, och hon kom åter. Hörde du vad jag begärde? röt han. Ja, herre. Så låt det gå fort, medan jag sitter här och väntar! Inte har herrn väntat på mig, så mycket vet jag, sade hon stött och gick ut med en liten fnurr. Ack, vad jag väntar på dig! utbrast han suckande inom sig, utan att ha hört på den utgångna flickan. Teet kom, hett och starkt.
Han torkade sig med näsduken i pannan. "Redan? Ja, det är verkligen dugtigt varmt." "Kom och svalka er med en kopp hett kaffe." Lagander skrattade och följde inbjudningen. "Först med hett kaffe och sedan med att kasta volang?" "Precist." "Fru Karell," sade Nymark, "eftersom vi nyss talade här om litteratur, så skulle jag gerna vilja höra hvad ni tycker om Zola." "Ingenting.
Det var så hett der och luktade så starkt. Patron gick, röd i ansigtet, af och an. Han tycktes vara vid elakt humör och var alls inte vänlig emot den sjuka, som låg der feberhet och häfde sig. Hennes ögon dem glömmer jag aldrig. När vi kommo in, så stucko de sig i oss som eldpilar och lemnade oss icke. Hon rörde läpparne, och de hvita fingrarne spelade på täcket så flinkt.
Slutligen lade han upp själva bältet på bordet och spelade bort också det. Riddarna sutto med rynkade pannor, men de kunde icke hjälpa, att deras groll småningom började tina. Det kändes ändå glatt att sitta som i gamla dagar. Det gick slutligen hett till, och de stötte ihop bägarna och drucko bjälbojarlens minne.
Och slutligen kommer inledningen till det, som direkt tager sikte på marsdonationen. Han skriver: Jag hade nyss läst om den märkvärdiga, stora marsdonationen, och mina tankar sysslade nästan oavbrutet med gåtan. En eftermiddag vann jag fullständig klarhet. Jag satt vid mitt skrivbord; framför mig stod en kopp svart, hett kaffe.
Nu var det ju bevisadt att det stora schaktet blef hetare och hetare för hvarje meter som det gick nedöfver ju närmare man kom jordens centrum och att det redan var så hett, att man måste släppa ned is för att folket skulle kunna arbeta. Man kände ju äfven till vulkaner och heta källor.
Dagens Ord
Andra Tittar