Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 29 juli 2025
Därför väcktes min nyfikenhet genom ankomsten av en främling, som inlogerades i rummet intill mitt arbetsbord. Den okände hörs aldrig tala ett ord; han tycks vara sysselsatt med skrivgöra bakom brädväggen, som skiljer oss. Lustigt är det i alla fall att han skjuter tillbaka sin stol för varje gång som jag flyttar min. Han upprepar mina rörelser och härmar mig som om han ville förarga mig.
Holpainen skrapade sig i hufvudet och kastade sig på rygg på sängkläderna. Du frågar inte ens, hvart sängen tagit vägen. Jag hörde det re'n af värden. Om han se'n skulle vänta på den här månadens hyra, så att han inte kör oss på backen. Tyst, Ville, Anni sofver. Mamma, ge mig bröd! Hvarifrån skall jag taga det; vänta till dess Hellu kommer. Petu, gå ut i porten och se åt, om hon inte hörs af re'n.
I detsamma öppnades dörren och Hilmér klev in. "Vad är det för väsen här inne?" frågade han. "Det hörs ju över halva sta'n." "Hilmér!" skrek Erlandsson. "Gudskelov att du kom! Rädda mig! Jag har paraffinerat mig i ansiktet så att Dolfi inte känner igen mig, och inte vill hon titta på födelsemärket heller. Och nu låter hon polisen ta mig. Hilmér, gamle vän! Säg att du känner igen mig."
DANIEL HJORT. Ack, hvad ni är god! Ha, ha, hvad det är lätt att vara god. JOHAN FLEMING. Det ligger något sällsamt, onaturligt i hans förändring, som jag ej förstår. Där speglas något brustet i hans blick, och ännu mera hörs det i hans tal. Dock hvarför skall jag tänka uppå honom, slog han ej af min vänlighet med hånfullt och bittert löje. Bäst är att ej märka på honom.
Det är glädje och skratt och stoj hvart man vänder sig. Hvita, söta rofvor som man får äta af, och ärter i fyllda skidor växa ute på åkern. Nog af bröd, smör, ost och annat godt och rart, finnes äfven inne i småstugor och fattigmanshem. Men under nödåren hörs icke mycken glädje af. Snön ligger kvar till framemot midsommar.
Hi, hi, hi! grinade Spöqvist. Den oförskämde lurken har mål i munnen, det hörs väl. Brackander blev som ett rödstruket plank i ansiktet, och hans små ögon började plira på ett sätt, som förkunnade ett förestående utbrott.
"Hon borde aldrig älska en man af hela sin själ, aldrig säga till honom: jag är din. Låta mannen sväfva mellan fruktan och hopp. Någon gång visa äfven andra män någon ynnest och tillåta dem beundra henne. På detta sätt skulle hon sporra mannen till att söka bibehålla hennes kärlek." "Gud bevare, en sådan lära! Det hörs, att magister Nymark inte är gift." "Gud vare lof för det." "Hur så?"
Och har jag ej berömt dig som färm och rask?" Så talte Konow vredgad till korpral Brask. "Nu hörs om dig ej annat än klagomål, Hvar mänska talar om hur du blifvit bål; Soldaten slår du, där han som bäst klär skott, Och går med två tuggbussar af högfärd blott."
Jag lyssnar och så svarar jag: Det är ju havet. Vinden är sydlig, då hörs det hit. Det är dyningen. Vad är havet för något? Havet är det stora, stora vattnet på andra sidan ön. Det är så stort att man inte ser slutet på det. Det går ända till Ryssland! Kan man gå till havet? Ja visst, tvärs igenom skogen. Vi hinna fram och tillbaka före frukost. Kom! Och så gå vi till havet.
Hörs det upp, när man går i trappan? frågade hon viskande och kom honom närmare. Ja, tyst Och så kysstes de, länge. Han drog henne intill sig så hårt, att hon till sist bad: Inte så inte så Utan ett ord smögo de som tjuvar nedför trappan. De gingo länge, utåt landet, i den tomma parken. De sade knappast något till varandra. De förklarade ej sin kärlek.
Dagens Ord
Andra Tittar