United States or São Tomé and Príncipe ? Vote for the TOP Country of the Week !
Men när jag lämnats ensam i ett toalettrum av den älskvärda frun, vilken behandlade mig som ett sjukt och övergivet barn, granskade jag mitt ansikte nogare. Det fanns i dragen ett uttryck, som väckte min fasa. Det var icke dödens, icke lastens märke, det var någonting annat ändå.
Han utövade sitt yrke i rätt många år, då och då med ett på myndigheternas initiativ tillkommet uppehåll, och hade väl fortsatt ännu, om han inte en vacker dag i höstas mitt på blanka förmiddagen genom en öppen tamburdörr stigit in i Antonio Personis våning. Svensson etcetera smög, som sagt in i tamburen och granskade kläderna.
Den resligaste och vackraste av de unga kvinnorna var redan utsedd till förespråkerska, och hon gick fram till honom. Vi komma för att hämta helge Eriks baner, började hon, men blev förskräckt över sin egen begäran och slog ned ögonen. I våra mödrars ungdom blev det ofta buret av dem över markerna till god årsväxt. Han granskade dem skarpt och länge.
Tomas trodde, att hela familjen skulle stanna i staden över sommaren, utom Greta, som skulle resa ner till några släktingar i Skåne. Kanhända skulle också professorn göra någon kortare studieresa nedåt Tyskland. Mortimers skulle som vanligt bo ute vid Dalarö. Barnet granskade beundrande de färdiga ritningarna.
Jag granskade hennes dräkt, denna högst märkeliga dräkt, hvilken såg så enkel och anspråkslös ut och dock fullkomligt skilde sig från alla andras toaletter. Jag tror den var gjord af någotslags foulardartadt ylletyg, ljus-gulskiftande, af obestämd färg och garnerad med spetsar och sidenband. Men huru delikat, huru fin och distingerad var den icke!
»Vafalls?» sade den andre och stannade. »Köp en hundralapp! Ny och garanterad äkta, för tjugu kronor.» Den unge mannen granskade Ansén ett ögonblick och blev röd. »Dra åt skogen, sabla drummel», röt han. »Vore det inte mitt på gatan, så skulle ni få smörj. Har ni inget bättre att göra än att gå ute och driva med folk?» Så gick han.
Då stannade en man av landets söner framför mig och granskade mig kritiskt. "Du är stor och lång", sade han äntligen och spottade tobak på mina skor. "Ja, och du är dum", svarade jag vänligt. Han glodde ett slag. "Är du stark också?" "Det skall du strax få erfara, din drul, om du inte inom fyra sekunder förfogar dig i väg till nästa stat."
Prydnadsbehovet, som enligt nationalekonomien föregår till och med behovet av skydd mot väder och vindar, vaknade hos Stellan. Utan att någon visste om det, tog han på sig sin bästa kostym, och när ingen såg det, passade han på att smita in i sin fars sängkammare och hälla eau de Portugal i håret. Han granskade sig länge i spegeln, innan han gav sig i väg.
Va vi ska mä den? Vi ska ha några pojkar å stå mä den i närheten, så di kan kasta ut den till oss ifall dä behövs. Han granskade linan ett slag, stoppade den tillbaka på dess plats, krängde ytterkavajen på sig och sade: Ska vi kila då? Ja, men Kalle, du har glömt gymnastikskorna. Visst fan!
Hela tiden medan föreläsningen varade satt han och såg på henne; medan han samtidigt granskade sin egen känslostämning med obönhörlig sjelfkritik.