United States or Solomon Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Var det du, som skapat det verk, du skådar, Upp då, skapa åter din ungdom själf! Böj ditt sinne, kung, för höge gudar! Deras gåfva din storhet var. Det var Frej, som klädde i grönska tegen, Blott Allfader hägnade landets frid. Tors var kraften, som du kände fordom, När i striden du väldig stod; Hvad du själf förmådde, det var att falla Glömd, som trädet faller i stiglös skog." Så den gamle.
När den gamle katekesinpiskaren, som för öfrigt var barnkär och snäll trots sin bistra min, en dag gick åstad och fyllde femtio år, var det Emil, som tog mod till sig och skref följande kväde på svarta taflan inom en krans af rosor, liljor och lika märkliga som däjeliga blader: »Af hjärtat nu vi önska, att läraren måtte grönska. Ty han är vår älskade lärare, och ingen är oss kärare.
Jag vredgas icke på den; nej, om tistel och törne ville begynna strid, så skulle jag gå löst därpå och bränna upp alltsammans. Eller ock måste man söka skydd hos mig och göra fred med mig; ja, fred måste man göra med mig. I tider som komma skall Jakob skjuta rötter och Israel grönska och blomstra; jordkretsen skola de uppfylla med sin frukt.
Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens; jag varder övergjuten med frisk olja. Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljare och mina öron höra om de onda som resa sig upp mot mig. Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd, såsom en ceder på Libanon växer han till. Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus; de grönska i vår Guds gårdar.
De som bo i hans skugga skola åter få odla säd och skola grönska såsom vinträd; hans namn skall vara såsom Libanons vin. Men vad har jag då mer att skaffa med avgudarna, du Efraim! Jag själv vill ju giva bönhörelse och se till honom. Ja, lik en grönskande cypress vill jag bliva; hos mig skall finnas frukt att hämta för dig. Den som är vis, han akte härpå; den som är förståndig, han besinne detta.
De små åkerfältens böljande gröda var avmejad, ängarnes och lövträdens grönska mindre saftig, vårens blommor ersatta av andra, som förkunnade höstens annalkande.
Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott, de frodas och grönska; så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig, min klippa, han i vilken orätt icke finnes. HERREN är min konung! Han har klätt sig i härlighet. HERREN har klätt sig, omgjordat sig med makt; därför står jordkretsen fast och vacklar icke. Din tron står fast ifrån fordom tid, du är från evighet.
Ja; väl nu Saron i liljor står Och doft från Jerichos rosor går; Väl ax vid ax i Megiddo svalla Och lärkesånger deröfver skälla; Väl Sykomoren i Mamres lund Sin skugga bjuder åt middans stund, Och hvita skyar, lik hjordar skrida I stilla vandring vid Nebos sida; Men dock, hvad sist Du här såg, ej mer, Du blida Sol, nu emot Dig ler; Den vårens barn, som Du då här funnit, Ack! längesedan de ren försvunnit; Dess sky sitt silfver kring öknen strött, Dess doft förskingrats, dess blomma dött, Dess sånger tystnat, dess lunder härjats, Dess grönska bleknat, dess skördar bergats; Utaf dem alla ett spår ej finns, Och deras rum dem ej mera minns.
Det fält, du ser därborta, med tvinande grönska, tecken av sparsam odling, till vars fullföljande saknas armar och håg, detta fält är det Krisseiska, dit fordom hellenernas skaror drogo att vittna snillets, styrkans och skönhetens segrar. Hammarslag ljödo från staden. Man bröt sten ur en pelarhall till en under byggnad varande kristiansk kyrka.
Men endast den sinneslugne kan njuta av naturens skönhet; den olyckliges öga fröjdas ej av himmelens blå, ängarnes grönska och skogarnes skiftande prakt.